Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det finns bättre sätt att använda studenternas tid”

Publicerad: 24 juli 2017, 10:00

Anton Pilotti, sjuksköterska och Mats Reimer, barnläkare

Det verkar rimligt att kurser som en arbetande sjuksköterska har större nytta av får mer tid på omvårdnadsfilosofins bekostnad, skriver sjuksköterskan Anton Pilotti och barnläkaren Mats Reimer i en replik.


Mycket ord men föga substans är en god sammanfattning.

Vi vill tacka Maria Arman och Arne Rehnsfeldt för deras svar på vår debattartikel. Tyvärr bemöts inte den kritik vi lagt fram i deras replik . Vi menar att helhetsbudskapet i den av oss kritiserade kursboken som de har författat är svårfångat och oklart i sin relevans i den praktiska sjukvården. Ett par exempel på detta har redan lyfts fram i den tidigare texten från oss.

Bokens mantra är Merleau-Pontys fenomenologiska ”livsvärld” med ”den levda kroppen”. Självklarheter framförs som vore det djupsinnigt. ”För varje människa utgör kroppen en plats i världen och är på så sätt varje individs utgångspunkt” […]. Det som hände oss igår har ett särskilt skimmer av gårdag över sig, och skiljer sig från det vi planerar inför morgondagen och som vi tänker på som framtiden.” (s. 150).

Mycket ord men föga substans är en god sammanfattning. Norge har haft en livlig debatt om detta; inläggen finns samlade på en temasida i facktidskriften Sykepleien: Tåkeprat i sykepleierutdanningen (fritt översatt Snömos i sjuksköterskeutbildningen).

Vad som därefter följer i repliken från Arman och Rehnsfeldt är en beskrivning av vårdvetenskap som ämne, samt en tanke om att bristen på den typ av kunskap som boken lyfter fram är en bidragande orsak till att sjuksköterskor väljer att byta yrkesbana. De tror att det är brist på den omvårdnadsfilosofi som presenteras i boken som gör att sjuksköterskor väljer att sluta inom sjukvården. Den synen är ett tydligt exempel på vilket avstånd ifrån den praktiska verkligheten en del vårdfilosofer befinner sig.

Problemet ses även i andra läroböcker. Den andra volymen i Libers nya vårdserie, Praktiska grunder för omvårdnad, kontrasterar i första kapitlet biomedicinens reduktionistiska människosyn mot sjuksköterskornas holistiska. ”Den levda kroppen är enligt Merleau-Ponty alltid flertydig. Det innebär bland annat att den samtidigt både är subjekt och objekt. Kroppen är något vi är och något vi har. Kroppen handlar, tolkar och begriper samtidigt som den blir behandlad, tolkad och begripen.”

En diskussion om teori och praktik fördes under Almedalsveckan, då Västra Götalandsregionen tog upp nyblivna sjuksköterskors bristande praktiska kunskaper. Utbildningen är för teoretisk, hävdade regiondirektören, och HR-direktören menade att ”Det finns en konflikt mellan det praktiska och det akademiska som det inte pratas om”.

Att stärka den teoretiska grunden inom sjuksköterskeyrket är av betydelse. Ifall yrket ska vidareutvecklas är forskningsfältet och akademi centrala. Sjuksköterskor måste, för att kunna forska, ha en utbildning som förser studenten med en kunskapsbas för detta. En konflikt mellan teori och praktik är onödig och borde kunna undvikas ifall teorin faktiskt är relevant för praktiken. Boken vi läst utgör ett exempel på det motsatta.

Det verkar rimligt att kurser som en arbetande sjuksköterska har större nytta av får mer tid på omvårdnadsfilosofins bekostnad.

Anton Pilotti, sjuksköterska
Mats Reimer, barnläkare

Relaterat material

”Patientens röst är värdefull kunskap”

”Tveksamma värderingar i sjuksköterskors kurslitteratur”

Nyutbildade sjuksköterskor saknar praktiska baskunskaper

”Sjuksköterskornas kompetens är lärosätenas ansvar”

ANTON PILOTTI OCH MATS REIMER

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev