Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Det finns behandling för påstått obotlig sjukdom”

Publicerad: 1 Februari 2018, 06:00

Den vanligaste twar-patienten är en idrottande ung­dom.

Foto: Thinkstock

Göran Falck, docent i allmänmedicin, anser att flera kroniska sjukdomar är behandlingsbara.


Den 13 december i fjol läste jag i Svenska Dagbladet: 15-åring drabbad av ME – en svår obotlig sjukdom. Det fick mig att haja till. Jag gav ju som Twar-forskare samma besked på 1990-talet. När jag tio år senare följde upp mina patienter, som diagnostiserats med kronisk Twar, var alla friska. Därefter har jag bytt ut ordet ”kronisk” mot ”kvardröjande”. Kronisk betyder ju egentligen bara ett tillstånd som varat i mer än tre månader.

Vår forskning på Apoteksgårdens Vårdcentrum kom fram till att Twar-infektionen oftast satt i näsan och gav upphov till slemhinnesvullnad med nästäppa, öron- och bihålebesvär samt baksnuva, som i sin tur gav hals- och luftrörsbesvär, ofta förenad med besvärande trötthet. Vi kallade tillståndet för ett naso-faryngo-bronkiellt syndrom orsakat av Twar-bakterien.

Senare erfarenhet har visat att orsaken till besvären är multi­faktoriell. Slemhinnesvullnaden kan ge sämre ventilation och syresättning av bihålorna som kan gynna tillväxt av bakterier. Stafylo­kocker, pneumokocker, haemo­filus- och Twar-bakterier samt anaeroba bakterier är möjliga orsaker. Bakterierna kan bilda en biofilm, som gladpack, som ligger över slemhinnorna och där bakterierna skyddat kan ligga kvar.

Sedan kändisen Gunde Svan gick ut i media som Twar-smittad har jag sett en jämn ström av patienter, ofta idrottande ung­domar med långdragna luftvägsbesvär och trötthet, varav några fått diagnosen ME.

En fungerande handläggning har utkristalliserats. Det viktigaste har varit en ingående förtroendefull diskussion med patienten om besvären. Därefter har följt en sedvanlig kroppsundersökning och kontroll av lungfunktionen (spiro­metri). Bakterieprov har tagits från näsöppningen, bakom näsan och från upphostningar, och blodprov har tagits för påvisande av Twar-antikroppar.

Verifierad hypotes eller inte, huvud­saken är att mina patienter förbättras

Patienterna informeras om de övre luftvägarnas anatomi och funktion. Alla får lära sig nässköljning med Nasaline nässköljare. Oftast rekommenderas nasala steroider och astmamedicinen montelukast. Innan patienterna får lämna mottagningen kontrolleras att informationen gått fram och att de förstått.

En preliminär sammanställning av de 15 ungdomar (under 30 år) som undersökts 2017 visar att av de 13 jag haft kontakt med var tolv bra eller förbättrade. En har utretts vidare och fått dia­gnosen ME. En som tidigare hade fått diagnosen ME har blivit bra på beskriven behandling.

En av ungdomarna, en man från skridskolandslaget, har själv berättat om sitt tillfrisknande i Nerikes Allehanda (16 januari 2018).

Framgångsfaktorerna har varit att lära ut nässköljning och göra en spirometriundersökning. Nässköljningen har många gånger tagit bort det konstiga symtomet med trötthet och feberkänsla som kunnat komma och hålla i efter en ansträngning. Efter spirometrin har patienterna fått andas in saltvatten med astmamedlet Ventoline. Därefter görs för jämförelse en ny spirometri.

Sju av de 15 ungdomarna hade okänd nedsatt lungfunktion som kan förklara försämrad kondition. Fyra förbättrades så mycket att de uppfyllde kriteriet för diagnosen astma.

Det tycks finnas en gråzon mellan ME och naso-faryngo-bronkiellt syndrom. För 15 år sedan letade vi efter någon utlösande faktor i näsa-bihålor men projektet lades ner då intresset för frågeställningen var obefintligt.

Denna artikel är skriven för att berätta att det finns behandling för patienter med naso-faryngo-bronkiellt syndrom och försöksvis vid förmodad ME. Till skillnad från Svenska Dagbladet talar jag om för mina patienter att de är behandlingsbara.

Jag är nu avlövad och har inga resterande forskningsmöjligheter och har inte kunnat vetenskapligt verifiera min hypotes men förhoppningen är att spåret följs upp.

Men verifierad hypotes eller inte, huvudsaken är att mina patienter förbättras.

Detta manuskript har sänts till Svenska Dagbladet den 8 januari 2018 men inte rönt något intresse.

GÖRAN FALCK

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev