torsdag9 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det finns sätt att lösa BMA-bristen”

Publicerad: 26 januari 2016, 06:00


Många landsting har svårt att rekrytera biomedicinska analytiker. Kanske är det läge att se över vilka arbetsuppgifter som kan lämnas över till ett biträde innan man börjar konvertera legitimerade tjänster? Kanske behöver biomedicinsk analytiker inte vara den som packar upp prover och sorterar?

I dag står både laboratorierna och sjukvården inför stora förändringar med allt större krav på snabb, säker och mer personcentrerad vård. I takt med dessa förändringar har den legitimerade biomedicinska analytikerns roll utvecklats, och vi kan med vår kompetens inom hela analyskedjan bidra till den önskvärda effektiviseringen utan att riskera patientsäkerheten.

Biomedicinska analytiker har utbildats till att självständigt välja, använda och utvärdera analys- och undersökningsmetoder, och att tolka erhållna resultat i relation till patienten. Förutom att säkerställa analyskvaliteten under­visar och handleder biomedicinska analytiker studenter, kollegor och andra yrkesutövare.

Socialstyrelsen anser att det ur patientsäkerhetsperspektiv ska vara en legitimerad kår som bedriver laboratoriearbete, därför har biomedicinska analytiker legitimation sedan 2006. Om arbetsgivaren tänjer på detta och anser att det går lika bra att anställa till exempel medicinska biologer, visar man att laboratorieresultaten inte är av sådant värde att man be­höver säkerställa patientsäkerheten.

För att lösa en brist­situation gäller det att tänka brett. Vi be­höver utveckla professionen i stället för att avveckla den för att behålla biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården och locka fler till utbildningen. Man behöver också ha tydliga karriär­vägar och möjlighet till specialistutbildning för att tillsammans med övriga legitimerade yrkesgrupper utveckla framtidens sjukvård.

En väg att gå är att utnyttja det faktum att exempelvis medicinska biologer i viss mån läser snarlika kurser som biomedicinska analytiker. Att komplettera den utbildningen med kurser inom biomedicinsk laboratorievetenskap, som ger klinisk erfarenhet, gör att de kan ta biomedicinsk analytikerexamen och därmed ansöka om legitimation.

En arbetsgivare som står inför en bristsituation borde kunna stå för denna kompletteringsutbildning, en klar satsning för patientsäkerheten.

Sammanfattningsvis behövs fler biomedicinska analytiker i Sverige. Detta är något som borde kunna lösas genom tydliga karriärmöjligheter. Självklart ska lönen vara i paritet med ansvar och kompetens, en fråga som de fackliga organisationerna har ansvar för att driva.

Vi biomedicinska analytiker har en yrkesetisk kod att förhålla oss till, och är en självklar diagnostisk partner i teamet kring patienten. Vi är stolta över det ansvar vi har som legitimerad yrkesgrupp och vi ser fram emot att fortsätta utvecklas genom specialisering av vår profession.

MAYSAE QUTTINEH

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev