”Det går utmärkt att styra vården utifrån kvalitetsmått”

Det verkar nu som att regeringen trots allt tänker lägga förslag i riksdagen om vinsttak i välfärden baserat på Ilmar Reepalus starkt kritiserade utredningsförslag. För oss som verkar i sjukvården, på landstingens uppdrag, är det ofattbart att regeringen tycks beredd att gå vidare med lagstiftning som skulle vara förödande för hälso- och sjukvården.

Hela den destruktiva vinstdebatten bygger på fel­aktiga premisser. Vinstregleringar är nödvändiga, menar Reepalu, därför att han anser det är för svårt att mäta och följa upp kvaliteten i sjukvården och andra delar av välfärden. I praktiken dömer därmed Ilmar Reepalu ut kvalitet som ett sätt att styra sjukvården.

Men i den svenska sjukvården finns en lång tradition att följa upp kvalitet. De medicinska kvalitetsregistren, med data från vårdgivarna och vårdens professioner, leder till bättre medicinska resultat. Det är därför obegripligt att så kategoriskt döma ut kvalitets­mätning som basen för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling.

Vi kommer aldrig att göra avkall på våra kvalitetsambitioner.

Vi som verkar som privata vårdgivare i hälso- och sjukvården vet betydelsen av att följa upp kvaliteten i den vård som vi bedriver. Våra patienter har rätt att ställa höga krav på kvalitet i den sjukvård som vi erbjuder och det är vårt ansvar att systematiskt styra vår verksamhet. Vi kommer aldrig att göra avkall på våra kvalitetsambitioner.

I stället för förödande förslag om vinsttak borde regeringen fokusera på kvaliteten i välfärden och hur vi får ut mesta möjliga vård för skattepengarna. Vi ser en stor potential i att styra sjukvården utifrån kvalitetsparametrar. Som privata vårdgivare vill vi peka på tre utvecklingsområden:

1. Landsting och regioner bör, tillsammans med staten, gemensamt utveckla en enhetlig systemstruktur för hur vårdgivare, i både privat och offentlig regi, ska redovisa kvalitet i sina verksam­heter. De tre former av kvalitetsmått som brukar användas för att diskutera kvalitet i sjukvården menar vi är relevanta, både för patienten och för landstinget som huvudman för sjukvården. Det handlar dels om så kallade kliniskt observerbara resultat, CROM, som till exempel andelen komplikationer efter ingrepp, dels om patientens upplevda resultat av behandlingen, PROM, och slutligen om patientens upplevelse i samband med behandlingen, PREM. De ger, tillsammans med vårdgivarens tillgänglighet, en samlad bild av den kvalitet som patienten får i vården.
Både vi som vårdgivare och landstinget som huvudman kan använda måtten för att förbättra styrningen av sjukvården. Om man inte sätter mål och mäter, så vet man inte var man är, vart man är på väg eller hur man ska ta sig dit.

2. Patienten måste få bättre möjligheter att jämföra kvaliteten i vården hos olika vårdgivare. Patienter har i dag nästan ingen information om vårdgivarnas kvalitet och resultat. Hur ska patienten då kunna välja bort vårdgivare med mindre goda resultat? Landsting och regioner bör vidare­utveckla 1177.se så att patienten där kan hitta jämförbara kvalitetsdata för alla vårdgivare, oavsett regi.

3. Se kvalitetsstyrning som en del av effektiviseringen av sjukvården. Den som gör rätt från början spar inte bara lidande för patienten, utan sänker också kostnaderna i verksamheten, till exempel genom att färre reoperationer behövs. Nordiska jämförelser (Rehnberg 2016) och erfaren­heter från Capio S:t Görans sjukhus visar att vi skulle kunna få ut betydligt mer sjukvård för skatte­pengarna vid de svenska akutsjukhusen.

Vi som är privata vårdgivare verkar i partnerskap med landsting och regioner. Vi vill möta våra patienters rättmätiga krav på hög kvalitet i vården. Vi är övertygade om att landsting och regioner, tillsammans med staten, kan utveckla kvalitetsstyrningen av sjukvården. Det sista vi behöver är lagförslag som på felaktig grund skulle sätta tvärstopp för privata vårdgivares bidrag i hälso- och sjukvården.

Thomas Berglund, vd Capio, Alexander Wennergren Helm, vd Aleris, Stefan Johansson, vd Achima Care, Anki Nyzell-Lindskog, vd vårdcentralen Smeden, Jörgen Månsson, sjukhuschef Carlanderska, Peter Seger, vd Sophiahemmet, Anneli Virenhem, vd Active Landvetter, Charlotta Wikström, chef radiologi Unilabs, Jan-Åke Zetterström, sjukhuschef Ersta sjukhus, Daniel Öhman, vd GHP, och Cecilia Halvars Öhrnell, affärsområdeschef specialistvård Praktikertjänst.

THOMAS BERGLUND, ALEXANDER WENNERGREN HELM, STEFAN JOHANSSON, ANKI NYZELL-LINDSKOG, JÖRGEN MÅNSSON, PETER SEGER, ANNELI VIRENHEM, CHARLOTTA WIKSTRÖM, JAN-ÅKE ZETTERSTRÖM, DANIEL ÖHMAN OCH CECILIA HALVARS ÖHRNELL