Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Det krävs en riktad satsning på e-hälsa”

Publicerad: 4 Maj 2016, 05:00

Mikael Nyström, junior universitetslektor i medicinsk informatik, Linköpings universitet, Håkan Örman, universitetslektor i medicinsk informatik, Linköpings universitet, Leili Lind, adjungerad universitetslektor i medicinsk informatik, Linköpings ­universitet, Erik Sundvall, informationsarkitekt och forskare, Centrum för medicinsk teknik och it, Region Östergötland, Nosrat Shahsavar, adjungerad universitetslektor i medicinsk informatik, Linköpings universitet, och Daniel Karlsson, universitetslektor i medicinsk informatik, Linköpings ­universitet.

En omfattande och långsiktig stärkning av svensk forskning och utbildning inom området är vad som behövs, skriver sex debattörer.


Vi välkomnar satsningen på att Sverige ska bli bäst i världen inom e-hälsa som socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting beskriver i Vision e-hälsa 2025. Däremot anser vi att det krävs en omfattande och långsiktig stärkning av svensk forskning och utbildning inom området för att nå visionens mål, men någon sådan satsning nämns inte i visionen.

Det finns svensk e-hälsoforskning, men en låg och splittrad finansiering har inneburit att området är långt ifrån sin fulla potential och saknar nationellt fokus. I jämförbara branscher ligger ofta investeringarna i forskning och utveckling på över 10 procent av nettoomsättningen medan den offentligfinansierade hälso- och sjukvården i stort lägger cirka 1 procent av omsättningen på forskning. Hur ser det ut för e-hälsa?

Metoder som används inom andra informatikområden är sällan direkt applicerbara inom e-hälsa på grund av informationens komplexitet och för­änder­lig­het kombinerad med kraven på tillförlitlighet, säkerhet, integritet och långsiktig tillgänglighet. Det är även viktigt att metoderna tillåter klinisk personal att samarbeta kring utveckling och förbättring av kliniskt relevanta detaljer utan att vara tekniker.

I Sverige drivs dessutom sjukvården enligt svensk modell och på svenska, vilket ger delvis unika förutsättningar för implementering av e-hälsa och relaterade internationella standarder. Särskild forskning inom e-hälsa i Sverige behövs därför eftersom det inte räcker med forskning inom andra områden eller utomlands och som sedan appliceras inom svensk e-hälsa.

Att visionen pekar ut standardiseringsfrågor och enhetlig begreppsanvändning som två av tre insatsområden är lovvärt. Dessa områden tillhör det nödvändiga grundarbete som möjliggör informations­åter­användning och -utbyte mellan olika system. Däremot är de föreslagna insatserna inte tillräckliga för att stödja visionens tillämpningar. Insatserna verkar i huvudsak omfatta metoder för att hantera information som ska läsas av människor i en form som liknar den form som informationen matades in i. Många av visionens tillämpningar kräver dock att informationen även kan tolkas av datorer så att den automatiskt och med hög korrekthet kan integreras och sammanställas från olika informationskällor för olika ändamål. Sådana tillämpningar som nämns i visionen är bland annat att välja ut och ge tillgång till rätt information vid rätt tillfälle, ge tillgång till situationsanpassat kunskaps- och beslutsstöd, anpassa informationspresentationen om den egna personen för ökad delaktighet, samt ge skräddarsytt informationsunderlag för forskning.

En större forskningssatsning stärker även kompetensen utanför akademin.

För att uppnå visionens tillämpningar är därför en forskningssatsning på e-hälsans informations­infra­struktur av extra vikt. Tyvärr faller finansieringen av sådan forskning ofta mellan stolarna. Det är ett ungt och tillämpat forskningsområde som mesta­dels är fokuserat på offentlig sektor och utan större kort­siktig kommersiell lönsamhet, vilket inte riktigt passar in. En riktad satsning är därför nödvändig!

En större forskningssatsning stärker även kompetensen utanför akademin. Vissa forskare fortsätter sin yrkesbana utanför akademin och höjer då kunskapen om e-hälsa i andra organisationer. Andra forskare är kvar i akademin och kan bidra med kunskap i projekt via universitetens samverkansuppgift och kan stärka vård- och ingenjörsutbildningarna och vidareutbildning.

Vi hoppas därför att visionens kommande handlingsplan inkluderar en riktad och långsiktig forskningssatsning inom e-hälsa och där e-hälsans informationsinfrastruktur får spela en tydlig roll. Satsningen är en förutsättning för att e-hälsa ska nå den fulla potential visionen beskriver och för att trygga områdets långsiktiga kompetensförsörjning.

MIKAEL NYSTRÖM, HÅKAN ÖRMAN, LEILI LIND, ERIK SUNDVALL, NOSRAT SHAHSAVAR OCH DANIEL KARLSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev