”Det måste finnas tydliga mandat för ledarskap inom omvårdnad”

Ännu en gång bekräftas att adekvat omvårdnadskompetens är en förutsättning för att patienter inte ska skadas av vården. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, publicerade nyligen rapporten Skador vid vård av covid-19-patienter, med resultat från markörbaserad journalgranskning av slutenvårdspatienter under våren 2020. Rapporten visar att 18 procent av icke-intensivvårdade patienter respektive nästan 50 procent av intensivvårdade patienter hade en eller flera vårdrelaterade skador. Denna skadefrekvens är mycket hög.

SKR beskriver att den höga andelen skador sannolikt beror på flera orsaker och uppger att de kan uppkomma bland annat om förebyggande åtgärder inte vidtas fullt ut. Vi menar att resultaten i rapporten understryker betydelsen av såväl grundutbildade som specialistutbildade sjuksköterskors kompetens för att kunna ge en god och säker vård av hög kvalitet. De vanligaste skadorna var vårdrelaterade infektioner och trycksår. Detta är skador som vi vet i stor omfattning kan undvikas genom ett förebyggande arbete med korrekt planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. 

Forskning visar att hög omvårdnadskompetens nära patienterna leder till en minskad risk för komplikationer och död. Sjuksköterskor har den högsta kompetensen för omvårdnad och ett specifikt ansvar för att förebygga vårdrelaterade skador. 

Specialistsjuksköterskor har särskilt utbildats för att vårda svårt sjuka patienter i komplexa situationer och har ett stort ansvar som ledare av omvårdnaden. I olika delar av covidvården har specialistsjuksköterskor haft ett mycket stort ansvar för att handleda vårdteam som varit sammansatta av personal med varierande eller bristfällig kompetens och erfarenhet. Det mycket ansträngda läget på akutsjukhusen har medfört en otillräcklig tillgång på specialistsjuksköterskor vilket har lett till en väsentligt lägre omvårdnadskompetens för patienterna. Detta menar vi har bidragit till den höga andelen skador. Även SKR framhåller otillräcklig kompetens som en orsak till att förebyggande åtgärder inte vidtagits. 

Det har funnits begränsad möjlighet att utföra vissa omvårdnadsåtgärder då dessa bortprioriterats eller utförts på ett otillräckligt sätt på grund av den ansträngda arbetssituationen, brist på kompetens eller material. Detta menar vi tydligt avspeglas i SKR:s rapport, då utebliven omvårdnad i flera studier påvisats bidra till skador hos patienter. Utebliven eller otillräcklig omvårdnad medför lidande, kostnader, förlängt behov av sjukvård och ökad risk för död.

Situationen på akutsjukhusen har periodvis varit ofattbart ansträngd under pandemin och samtliga medarbetare har gjort en oerhörd insats. Det har krävts ett omfattande arbete med att öka antalet vårdplatser och omfördela resurser för att kunna omhänderta det stora antalet svårt sjuka patienter. Detta innefattar såväl intensivvårdsavdelningar som de avdelningar vilka fått ställa om ordinarie verksamhet för att vårda patienter med covid-19. Vi menar att det hade behövts en tydlighet för mandat och ledarskap inom omvårdnad i organisationen för att prioritera omvårdnadsåtgärder. Därigenom hade förutsättningarna att ge patienterna en god, effektiv och säker vård förbättrats avsevärt. Detta hade i förlängningen kunnat medföra att vårdrelaterade skador kunde ha undvikits.

För att patienter ska få en god och säker vård med hög kvalitet krävs:

1 att chefer och ledare på alla beslutsnivåer har den omvårdnadskompetens som krävs för att skapa rätt förutsättningar i verksamheten att prioritera patienternas omvårdnadsbehov.

2 att sjuksköterskor ges förutsättningar att ta sitt omvårdnadsansvar.

3 att sjuksköterskors erfarenheter och kunskap tas tillvara vid verksamhetsförändringar.

4 ett tillräckligt antal sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, avancerade specialistsjuksköterskor samt disputerade sjuksköterskor som en del av verksamheten för patienten genom hela vårdkedjan, med ett tydligt uppdrag för respektive nivå.

Rapporten talar sitt tydliga språk: det måste finnas tydliga mandat för ledarskap inom omvårdnad så att patientsäkerheten och vårdkvaliteten bibehålls även i nya situationer. 

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. 

Helén Berthelson, ordförande Riksföreningen för anestesi och intensivvård.

Therese Avallin, ordförande Nationella föreningen för sjuksköterskor i kirurgisk vård.

Helena Ullgren, ordförande Sjuksköterskor i cancervård.