Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det måste löna sig att hjälpa andra”

Publicerad: 21 augusti 2018, 05:00

”Bristyrken skattar bort hälften av varje löneökning”, skriver Liberalernas Anna Starbrink och Lina Nordquist.


Väntan på sjukvård ökar när anställda fly. Socialtjänsten går på knäna. Speciallärarna är för få. Utbildning lönar sig inte, välfärdens bristyrken röstar med fötterna. Vi ser det alla, men de svagaste drabbas hårdast.

Lön är inte oviktig. I dag betalar alla som tjänar mer än 39 000 kronor i månaden 20 ytterligare procentenheter i statlig skatt. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är många av dem erfarna barnmorskor, intensivvårdssjuksköterskor, socialtjänstens ansvariga och speciallärare. Bristyrken skattar bort hälften av varje löneökning. Gör det att de mest kompetenta stannar kvar i yrket? Vi tror inte det.

Människor i bristyrken med stort ansvar beskattas ovanligt hårt i Sverige. Många behöver dessutom vara schemalagda dygnet runt. När någon utbildar sig eller får mer ansvar är det inte rimligt att mer än hälften av löneförhöjningen försvinner i skatt.

Om summan av alla arbetade timmar vore konstanta skulle högre skatt leda till större skatteintäkter, men vi har inte en statisk, ständigt lika full hink med jobb i Sverige. Jobb blir fler och jobb blir färre. Arbetade timmar blir fler, och de blir färre.

Skatt är ett kraftfullt styrmedel:

■ Låg skatt på böcker för att fler ska läsa
■ Höjd skatt på alkohol för att vi ska dricka mindre
■ Höjd skatt på bensin för att vi ska köra mindre bil
■ Ger då hög skatt på arbete mer eller mindre arbete?

Människor i bristyrken med stort ansvar beskattas ovanligt hårt i Sverige

Social­styrelsen skriver att ”de ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga”. Människor med studielån, amorteringskrav och småbarn drar sig för att gå en utbildning som kommer att ta många år att tjäna in efteråt. Varför säkra att det är en förlustaffär att specialisera sig till ett bristyrke?

Man blir inte rik på vanligt arbete i vårt land. Även människor som älskar sitt arbete vill få lön. Ändå straffbeskattar nuvarande regering människor som täcker för kollegor med ett extra arbetspass, eller söker ett mer krävande jobb.

När utbildningsplatser står tomma, trots att sjukvården skriker efter kunnande är det ett politiskt ansvar att se till att valet att vidareutbilda sig blir enkelt, både för patienternas skull och för att arbetsmiljön ska bli bättre i sjukvården. Därför föreslår Liberalerna att brytpunkten för statlig skatt höjs till 44 000 kronor. Det skulle innebära cirka 2 000 kronor i lägre skatt för en barnmorska och 4 000 kronor mer för en intensivvårdssjuksköterska. Vi vill avskaffa värnskatten helt –  ingen ska skatta bort mer än hälften av varje hundralapp.

Är detta orättvist mot de som har lägre lön? Vi tycker inte det. Under våra liv kommer de flesta av oss att behöva en riktigt bra lärare, rektor, barnmorska eller specialistsjuksköterska. Då måste de bästa finnas där. Många av oss är beroende av dessa människor.

Bristen på barnmorskor, läkare och specialistsjuksköterskor ger inget utrymme för feltänkt skattepolitik. Människor som går en lång utbildning måste få behålla mer av sin egen lön –  det är dags att sluta straffbeskatta kompetens och erfarenhet.

ANNA STARBRINK OCH LINA NORDQUIST.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev