Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det saknas uppgifter om barns och ungas hälsoutveckling”

I sitt arbete med hälsodataregister bör Socialstyrelsen se över hur man kan följa barns och ungas hälsa, föreslår utredaren Peter Almgren i slutbetänkandet.

Publicerad: 6 oktober 2021, 03:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Almgren, barnläkare och särskild utredare, Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05).

Foto: Simmon Okongo


Ämnen i artikeln:

Peter Almgren

Utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S2019:05) lämnar i dag sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningens förhoppning är att de samlade förslagen i våra två betänkanden kan bidra till att staka ut en väg för Sverige där barns och ungas behov och förutsättningar lyfts fram och får påverka hälso- och sjukvårdens utformning och innehåll på ett systematiskt och långsiktigt hållbart sätt. 

En viktig fråga som avhandlas i slutbetänkandet är vad vi egentligen vet om hälsan hos våra barn och unga. Det saknas uppgifter om barns och ungas hälsoutveckling i befintliga hälsodataregister. Det finns i dag inte heller någon nationell uppföljning som stödjer utvecklingen av en mer sammanhållen vård och effektiva hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga. De uppgifter som samlas in är oftast diagnosbaserade och bygger på en traditionell syn inom hälso- och sjukvården som i huvudsak fokuserar på sjukdomar och behandlingen av dessa. För att stödja utvecklingen av en mer sammanhållen, likvärdig och effektiv vård för barn och unga föreslår utredningen flera olika insatser som sammantaget ska leda till en bättre uppföljning både av barns och ungas hälsa och av den hälsofrämjande och förebyggande verksamheten inom barn- och ungdomshälsovården. 

Läs mer: Barn och unga kan få nationellt vårdprogram 

I delbetänkandet Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) lämnades lagförslag som ska stärka hälso- och sjukvårdens ansvar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som görs för barn och unga. I delbetänkandet föreslogs också ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga i åldrarna 0 till 20 år som ska skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård. 

Förslagen lägger grunden för ett gemensamt uppdrag som ska binda ihop mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagningar för att kunna följa den enskilda individen, främja god hälsa och tidigt identifiera en ogynnsam utveckling. Regeringen har redan beslutat om ett uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra en förstudie om utvecklingen av det nationella hälsovårdsprogrammet. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska vara ett fundament, men fördjupade insatser i samverkan med övrig vård och omsorg ska också erbjudas barn och unga vid behov. En framtida kompetent och adekvat resurssatt primärvård och elevhälsa ska bilda ett starkt partnerskap med breda kontaktytor mot alla barn och unga. Den specialiserade vården ska i större utsträckning än i dag bistå i arbetet med att utveckla den nära vården. På så sätt ska en sammanhållen god och nära vård i samverkan skapas i stället för den fragmentiserade vård som finns i dag. 

Vad saknas då? Jo, att kunna följa upp hälsan hos barn och unga och att kvalitetssäkra de verksamheter som arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Det behöver vara möjligt att se samband mellan olika faktorer av betydelse för hälsa, givna insatser och senare hälsoutfall, för att kunna veta om insatserna som görs är värdeskapande och effektiva. I det arbetet måste barn och unga göras delaktiga. 

Barn och unga är en särskilt skyddsvärd grupp. Utredningen menar att det ställningstagandet inte enbart kan tolkas ur ett integritetsperspektiv, utan även ur perspektivet att barn behöver extra stöd för god utveckling och skydd mot ohälsa. I slutbetänkandet Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård (SOU 2021:78) föreslår utredningen därför att Socialstyrelsen i sitt pågående arbete med hälsodataregister ska se över hur man kan följa barns och ungas hälsa i bredare bemärkelse kontinuerligt under uppväxten. För att uppföljningen av barn- och ungdomshälsovårdens verksamhet ska bli mer heltäckande föreslår vi också att elevhälsa och ungdomsmottagningar inkluderas i det arbetet. 

Dessutom föreslår utredningen att kvalitetsuppföljningen av barn- och ungdomshälsovården ska stärkas, genom att förtydliga i lag att kvalitetsregister även kan utvecklas för hälsovårdande verksamheter, till exempel elevhälsa och BVC. Slutligen lämnar vi förslag och bedömningar som syftar till att stärka förutsättningarna för att dela information inom och mellan de aktörer som vårdar barn och unga och med den enskilda. 

På nationell och internationell nivå pågår för närvarande ett omfattande utvecklingsarbete för att skapa bättre förutsättningar för att behandla hälsodata. Inte minst gäller detta våra nordiska grannländer. Utvecklingen kan vara gynnsam för att uppnå en sammanhållen god och nära vård för barn och unga och går i linje med det som utredningen föreslår i både del- och slutbetänkande. Det förutsätter dock att det hälsofrämjande perspektivet och barns och ungas behov aktivt beaktas i denna utveckling. 

Det är komplext och det kommer att ta lång tid innan en ändamålsenlig och effektiv nationell infrastruktur för behandling av hälsodata kan vara på plats. Vi menar därför att det är nödvändigt att utredningens förslag om kvalitetsregister och hälsodataregister genomförs redan nu. 

Peter Almgren, barnläkare och särskild utredare, Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05)

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Peter Almgren

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev