Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Detaljstyrningen av vårdens medarbetare måste minska”

Onödig byråkrati i vården leder till frustration och mindre patienttid, skriver Catharina Barkman och Peter Graf från Forum för health policy.

Publicerad: 15 Oktober 2020, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Catharina Barkman, projektledare, och Peter Graf, ordförande, båda Forum för health policy.


Ämnen i artikeln:

CoronakrisenRegion Stockholm

Under coronapandemin har sjukvården fått välbehövliga stora tillfälliga extraresurser. Alltför sällan diskuteras dock hur vården ska klara sig efter krisen när de cirka 500 miljarder kronor som finansierar hälso- och sjukvården måste användas på ett bättre sätt. Vi vet sedan tidigare att onödig byråkrati i vården leder till frustration och mindre patienttid. 

Coronapandemin har visat att detaljstyrningen av sjukvårdens medarbetare måste minska och att dokumentationskraven bör förenklas och göras mer enhetliga i hela landet. Vi behöver intelligenta remitteringssystem som inte bara innebär att remisser skickas digitalt utan gör att patienter och personal kan spåra remisserna för en bättre uppföljning. Detta är bara några exempel på helt nödvändiga reformer. 

Coronapandemin bjuder på många lärdomar både om det som fungerat och det som brustit. Det är lätt att glömma att utmaningarna var stora för svensk hälso- och sjukvård redan före coronakrisen. Köerna växte, samordningen brast och produktiviteten dalade. Den långsiktiga diskussionen bör därför inte bara handla om mer resurser utan även om vad som kan förenklas och förbättras. 

En del i den diskussionen måste handla om den allt mer tidskrävande administrationen. I en avhandling från 2019 konstaterar distriktssköterskan Eva Anskär att personal i primärvård ägnade endast 37 procent av arbetstiden direkt med patienter. Övrig tid användes till dokumentation, möten, e-post med mera. 

I en annan studie, Tid i vård ger vård i tid av McKinsey, 2019, självskattar 1 228 kliniskt verksamma läkare sin arbetstid. Resultatet visar att läkare lägger i genomsnitt 19 procent av sin arbetstid på administration och dokumentation. 

I artiklar publicerade på Forum för health policys hemsida vittnar läkare om en vardag där fickorna fylls av papperslappar och riktlinjer som behövs under dagen och att telefax verkar vara det säkraste sättet att skicka information om enskilda patienter. It-systemen uppfattas som krångliga och tröga.  

Att Sveriges 21 regioner har olika vårdvalssystem, med olika regler och ersättningar, gör det också svårt med effektiva samarbeten över regiongränserna. Privata vårdgivare som är etablerade i hela landet, offentligt finansierade genom upphandling eller vårdval, upplever en stor frustration över regionernas olika krav på uppföljningsmått.

Ett annat exempel är regionernas ointresse av att granska hur effektivt patienter remitteras genom vårdapparaten. Visserligen kan remisser skickas per e-post, men steget är fortfarande långt till ett fullt digitalt remiss-system. Landstingsrevisorerna i Region Stockholm kommenterar i en granskning av det bevisat stora antalet felaktiga remisser, att ”frågan är inte prioriterad” och ”den stora vinsten uppstår dock först när de som remitterar har ett betydligt bättre och enkelt tillgängligt stöd för att remittera rätt”. 

Kvalitet och patientsäkerhet blir lidande på grund av långsamma system, omständliga sätt att dokumentera och bristande överblick av information som finns i systemen. 

Mindre detaljstyrning skulle frigöra resurser, skapa mer tid för dem som hälso- och sjukvården är till för, öka kvaliteten och minska frustrationen hos såväl patienter som vårdgivare. 

Frågan är hur statliga myndigheter, regioner och kommuner kan samordna regelverk och uppföljningsmått men också rensa bland kraven. Förhoppningen är att nya moderna vårdinformationssystem kan ändra på detta, men arbetet måste påbörjas nu. Ännu har vi inte sett det hända. 

Vi föreslår därför följande:

1. Låt den medicinska professionen göra sitt jobb och minska detaljstyrningen. Förbättra styrnings- och ledningssystem med till exempel produktionsplanering och effektiv schemaläggning.

2. Förenkla dokumentationen. Regioner i samarbete med både staten och kommunerna bör analysera och förenkla dokumentation och uppföljning, införa samma dokumentationskrav i hela landet, ställa krav på färre men relevanta uppföljningsmått och undvika dubbelregistreringar. 

3. Utveckla intelligenta remitteringssystem som underlättar för både vårdgivare och patienter att både följa och följa upp remisser. 

Många läkare och sjuksköterskor vittnar om att coronapandemin har inneburit ett minimum av administration och onödig byråkrati. Denna utveckling är viktig att ta tillvara. Enklare och effektivare administration sparar både lidande och pengar, så låt oss föra en diskussion som inte handlar om mer resurser utan hur vi använder våra gemensamma medel på bästa sätt. 

Debattartikeln baseras på rapporten Sjukvården efter corona från Forum för health policy, en oberoende tankesmedja med syfte att driva på innovation och utveckling i hälso- och sjukvården.

Catharina Barkman, projektledare, Forum för health policy.

Peter Graf, ordförande, Forum för health policy.

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev