Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Diskutera antibiotikaresistens i valdebatten”

Kunskapen om antibiotikaresistens i samhället måste öka och en debatt väckas om behovet av nya antibiotika, skriver flera patientorganisationer.

Publicerad: 23 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Pernilla Rönnholm, grundare Prematurföreningen Mirakel. Peter Carstedt, grundare, Mer Organdonation. Eva Rafner, ordförande, Svenska Addisonföreningen.

Foto: Helena Wahlman (Peter Carstedt)


Ämnen i artikeln:

Antibiotika

I dag orsakar resistenta bakterier varje dag mer än två tusen dödsfall i hela världen, enligt nätverket React. Siffran förväntas öka om inget drastiskt görs.

Det pratas mycket om mjölk- och djurindustrin när det gäller antibiotikaresistens men inte om de riktiga offren i samhället. Det finns många sårbara grupper i vårt samhälle som drabbas i det tysta. 

Läs mer: Lena Hallengren i ledningen mot antibiotikaresistens 

Prematura barn, det vill säga barn som föds för tidigt, får ofta regelmässigt antibiotika på neonatalavdelningen, just för att de är så infektionskänsliga. Här är det livsavgörande att barnen snabbt får rätt antibiotika för att överleva, men på svenska neonatalavdelningar vi har sett flera dödsfall av barn med blodförgiftning, sepsis, orsakad av multiresistenta bakterier. Sådana bakterier sprids också väldigt lätt och snabbt, då barnen ofta ligger nära varandra i sina kuvöser, i stora salar.

För andra patientgrupper, som cancerpatienter, personer som genomgått organdonation eller operation, patienter med sepsis, patienter med immunbrist eller som av andra orsaker är infektionskänsliga, är det också helt avgörande att antibiotika fungerar. I framtiden kan vi nekas behandling eller operation just för att sjukvården inte kan garantera att antibiotika fungerar vid eventuell infektion. Vi kommer då att vara tillbaka vid tiden före andra världskriget, när dödligheten för barn med lunginflammation kunde uppgå till 90 procent, och vuxna dog på grund av infektioner efter operationer.

De första mätningarna av vårdrelaterade infektioner i Sverige, VRI, påbörjades 2008 och sedan 2014 sker mätningarna en gång per år. I maj 2017 presenterade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, rapporten Vårdrelaterade infektioner – Kunskap, konsekvenser, kostnader som visar att närmare 65 000 patienter drabbas av VRI i Sverige varje år. För Sverige innebär detta en total årlig kostnad på nästan 7 miljarder kronor. För att inte tala om lidande som inte kan räknas i kronor för den drabbade och anhöriga. 

I Europa uppskattar det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC att cirka 4,1 miljoner patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion och att 37 000 EU-medborgare dör av en VRI varje år. VRI uppskattas vara en bidragande orsak till ytterligare 110 000 dödsfall. Till detta kommer mänskligt lidande för dem som överlever.

Antibiotikaresistens skapar också stora kostnader. Om den svenska situationen gällande antibiotikaresistens utvecklas till nivåer liknande Italien, Storbritannien, Tyskland och Ungern skulle den extra kostnaden för Sverige bli 5 miljarder kronor i direkta kostnader under perioden 2015 till 2024, visar Folkhälsomyndighetens rapport Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens från 2016. Man skulle kunna göra många andra bra insatser i vårt samhälle för dessa pengar. 

För att våra politiker ska kunna ta rätt beslut är det viktigt att skapa it-system som regionalt och nationellt kan fånga upp statistiken över konsekvenserna för sjukvården och samhället så att beslutsfattare lättare kan ta fram åtgärdsprogram och arbeta förebyggande. Det måste också bli obligatoriskt att registrera och anmäla alla dödsfall på grund av antibiotikaresistens. Sverige har en strategi mot antibiotikaresistens. I inledningen nämns visserligen flera av de sårbara patientgrupper som vi som undertecknat denna artikel representerar. Men antibiotikaresistensen ökar i sjukvården och arbetet måste snabbas på både nationellt och internationellt.

De senaste tio åren har vi inte sett en enda valdebatt där antibiotikaresistens stått högt på agendan. Politiker har berört antibiotikaanvändning inom mjölk- och djurindustrin. Vilket parti vill på allvar ta frågan om alla offren som dör eller skadas för livet på grund av antibiotikaresistens? 

Alla partier måste gemensamt ta ansvar i frågan, det ska aldrig vara partiskiljande. Covidpandemin har visat hur viktigt det är att mediciner fungerar och det snabbt. Fortfarande är det många i samhället som inte vet vad antibiotikaresistens är, hur viktigt det är att inte ta antibiotika i onödan, att man inte ska slänga antibiotika utan lämna in det på apotek eller att man inte ska köpa antibiotika över disk utomlands. Kan vi få se våra politiker diskutera den tysta pandemin, det vill säga antibiotikaresistens, vid kommande valårsdebatter? Visa att ni förstår och ser hur allvarlig situationen faktiskt är. Antibiotikaresistens bryr sig inte om varken ålder, lands- eller klassgränser. 

Få länder driver frågan på allvar. Denna fråga måste drivas tillsammans och internationellt. Här kan Sverige vara ledande och internationellt visa att vi politiskt driver frågan gemensamt på alla nivåer. Visa enighet.

Socialminister Lena Hallengren (S) representerar Sverige i en global ledningsgrupp, One Health Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance. Här har Sverige möjligheten att ta ledarskapet i frågan och få till en kraftansamling kring forskning för att ta fram nya antibiotika och skapa nationella och internationella projekt med deltagare från hälso- och sjukvård, regeringar och patientorganisationer. Kunskapen om antibiotikaresistens i samhället måste öka och en debatt väckas om behovet av nya antibiotika, och varför läkemedelsföretagen inte tar ansvar för att få fram dessa livsviktiga läkemedel, och ställa krav på att tillverkning sker under miljömässigt säkra förhållanden, vilket inte alltid sker i dag. 

Vi har under covidpandemin sett hur samhälle, sjukvård och politiker gått samman och gjort stora satsningar för att bekämpa pandemin. Kan vi få se våra politiker göra liknande satsningar i kampen mot antibiotikaresistens och arbeta förebyggande? Det är dags att agera NU. Låt inte den tysta pandemin fortsätta. Vill vi vara en del av problemet eller en del av lösningen?  

Pernilla Rönnholm, grundare Prematurföreningen Mirakel

Peter Carstedt, grundare, Mer Organdonation

Eva Rafner, ordförande, Svenska Addisonföreningen

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Antibiotika

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev