Dra tillbaka förslaget till normering av terminologi för vårdens IT

Det är väsentligt med en nationell normering av terminologi för vårdens  IT  -lösningar för en god vård av enskilda och för att möjliggöra en effektiv uppföljning. Socialstyrelsen fick för två år sedan ett klart mandat inom detta område men har hittills skapat mer förvirring än användbara resultat.  NPU  och  IUPAC  används allmänt i stället för att många använder egna listor över laboratorieundersökningar.  IT  -system bygger ofta på programvara som skrivs på engelska även om systemen talar svenska på skärmen.En anledning till det är att systemen i ökad utsträckning bygger på europeiska och ibland globala standarder för hälsoinformatik.  CEN  :s 29 medlemsländer den europeiska standarden  EN  13940-1 som innehåller ett grundläggande begreppssystem för kontinuitet i vården. Den blir nu gällande svensk standard och behandlar bland annat flera av de begrepp som Socialstyrelsen givit sig på att normera i stället för att bara översätta till svenska. Socialstyrelsen går här emot  EU  :s regelverk om att man ska verka för en harmonisering för att underlätta rörlighet över gränserna och för att vi ska kunna få en gemensam marknad för till exempel  IT  -produkter i vården.  SFMI  , utvecklar närmare varför de föreslagna begreppsdefinitionerna är ofullgångna.

Socialstyrelsen har lagt ett förslag till föreskrift om användning av begrepp och termer inom vård och omsorg, där man har valt åtta administrativa termer från några sinsemellan motsägelsefulla författningar och kräver att hela vården ska använda dessa med den betydelse som de har definierat. Denna föreskrift berör inte de väsentliga frågorna och kommer inte att bidra till vårdens utveckling.

Det finns en mängd områden där nationella kontrollerade terminologier för datorbruk behövs för att fylla journaler och andra patientbundna dokument med ett medicinskt innehåll som också möjliggör bearbetning. Det gäller till exempel symtom, problem och besöksorsaker, kliniskt observerade tecken och benämningar på laboratorieundersökningar och deras resultat.

Socialstyrelsen har under många år försummat dessa kliniskt relevanta områden och i stället ägnat tid åt ett litet antal administrativa begrepp som man hittills inte fått någon rätsida på.

Det finns ett antal saker som man kunde ha gjort för länge sedan. En av de enklaste vore att i form av en föreskrift se till att det utmärkta internationella kodverket inom laboratoriemedicin från c-

I stället har Socialstyrelsen nu försökt visa dådkraft genom att föreskriva användningen av följande termer: hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patient, vårdskada, patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete samt habilitering och rehabilitering

Socialstyrelsen har tagit definitioner från ett antal olika lagar och föreskrifter som kanske varit ändamålsenliga i sitt sammanhang men som inte möter kraven ens i deras egna riktlinjer för terminologiarbete.

De är långt ifrån entydiga, delvis motsägelsefulla och kräver förmodligen jurister för att förstås. Men framför allt har de aldrig avsetts beskriva begrepp som man dokumenterar i en patientjournal.

Socialstyrelsen menar att nu ska dessa termer tillämpas inom alla vårdverksamheter i både kommuner och landsting, inte bara för datorsystem och dokumentation, utan generellt. De personer som man tills nu kallat till exempel omsorgstagare, klienter eller vårdtagare ska nu alla kallas patienter.

Detta nya drag inte bara missar målet en säkrare vård utan kan verka i direkt motsatt riktning.

Alldeles nyligen fastställde

Socialdepartementet däremot driver aktivt Sveriges deltagande i den gemensamma plan för medlemsländerna som understryker att man ska underlätta kommunikation om enskilda patienter över gränserna bland annat genom gemensamma begreppssystem och standarder.

Samtidigt som en del av Socialstyrelsen nu går ut och visar musklerna med den aktuella föreskriften har en annan del fått ett stort regeringsuppdrag att utveckla en så kallad nationell informationsstruktur. En sådan måste i hög grad bygga på formella tekniska standarder men också på att utreda behoven av kommunikation i vårdprocesserna för olika typer av vårdsituationer. Normalt ingår fastställande av terminologi i arbete med en informationsstruktur så att man kan säkerställa att informationsmodellerna och terminologier för innehållsord är koordinerade. I Socialstyrelsen har dessa viktiga uppgifter skilts åt.

Det är uppenbart för oss att den nya föreskriften skulle motverka snarare än stödja arbetet med en nationell informationsstruktur. Remissvar från Svensk förening för medicinsk informatik,

Vi hoppas att Socialstyrelsens ledning tar allvarligt på den kritik som framförts bland annat av Svenska läkaresällskapet och drar tillbaka det aktuella förslaget till föreskrift.

Gunnar O Klein, Magnus Fogelberg, Anders Thurin, Göran Holmberg, Håkan Nordgren, Urban Forsum

Gunnar O Klein
är forskare vid Karolinska institutet och gruppledare i EU-utvärderingen av Snomed CT.

Magnus Fogelberg
 är överläkare vid Uddevalla sjukhus.

Anders Thurin
 är överläkare vid Östra sjukhuset i Göteborg.

Göran Holmberg
 är överläkare och terminologikonsult för Karolinska universitetssjukhuset.

Håkan Nordgren
är barnläkare och medicinsk chef på Cambio Healthcare systems.

Urban Forsum
 är överläkare och professor vid Linköpings universitet.