Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Effektiv behandling måste sättas in så snabbt det går”

Vården måste bli bättre på att behandla artros enligt riktlinjer och vårdförlopp, skriver Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, i dag på Internationella Artrosdagen.

Publicerad: 2 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.


Ämnen i artikeln:

artrosLäkemedel

Artros är en mycket vanlig ledsjukdom. Man räknar med att ungefär var fjärde svensk över 45 år har artros, men även yngre personer kan drabbas. För att vården ska kunna behandla denna stora patientgrupp enhetligt och evidensbaserat införde Socialstyrelsen nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Där ingår riktlinjer för behandling av artros. 

I riktlinjerna finns en tydlig behandlingspyramid där den grundläggande behandlingen är patientutbildning, fysisk träning och vid behov viktminskning. Ifall detta inte räcker är nästa steg tilläggsbehandling med exempelvis läkemedel och olika hjälpmedel. Och slutligen; om grundbehandling och tilläggsbehandling inte hjälper kan det vid svåra och långvariga besvär även bli aktuellt med kirurgi. 

Läs också: Dags att sjösatta vårdförlopp för knäledsartros 

Behandlingen avgörs främst av patientens upplevda smärta, funktionsnedsättning och livskvalitet, som kan ändras över tid. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska behandlingen därför utvärderas löpande, och sjukdomen kan behöva utredas på nytt vid utebliven effekt eller försämring.

Riktlinjerna uppdaterades 2021 och då betonades vikten av grundbehandling ännu mer än tidigare.

Nu visar en studie baserad på data från det nationella kvalitetsregistret BOA - Bättre omhändertagande av patienter med artros, att förskrivningen av smärtstillande läkemedel till patienter med artros bara har minskat måttligt sedan de nationella riktlinjerna infördes 2012. I studien ingick 72 069 patienter i BOA-registret som fått grundbehandling för artros mellan åren 2008 och 2016. Resultaten visar att 82 procent av dem hade fått smärtstillande läkemedel utskrivna innan de deltog i grundbehandling. Endast en måttlig minskning till 77 procent skedde efter 2012. 

Förskrivningen av NSAID, svaga opioder och glukosamin minskade efter 2012, i enlighet med riktlinjerna, medan förskrivningen av paracetamol var oförändrad. Förskrivningen av starka opioder och kortisoninjektioner ökade till personer med höftartros. 

Att många patienter får starka läkemedel utskrivna innan de erbjuds grundbehandling i form av patientutbildning och fysisk träning är nedslående, eftersom en fördröjning kan medföra att en förbättring av patientens fysiska förmåga och välmående skjuts framåt i tiden. Läkemedel är så klart bra och kan vara avgörande för att patienten ska klara av smärta och värk. Men den behandling som vi vet är effektiv behöver sättas in så snabbt det bara går, för att bidra till att personer med artros ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Dessutom finns alltid en risk för biverkningar då läkemedel sätts in.

Med hjälp av grundbehandlingen kan patienten få mindre ont, få tillbaka rörligheten eller senarelägga en ledprotesoperation. Men Reumatikerförbundet anser att personer med artros ska få hjälp med träning över tid. Det fungerar inte att bara gå hem med en lapp i handen om hur man ska träna och äta, utan det krävs bra verktyg. Vården behöver nu bli ännu bättre på att behandla personer med artros enligt de nationella riktlinjer och vårdförlopp som finns, och att följa upp och utvärdera den behandling som ges. 

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

artrosLäkemedel

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev