fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Eftervården året efter förlossningen måste förstärkas”

Vi vill se ett strukturerat nationellt eftervårdsprogram för en tillgänglig, individualiserad och jämlik vård, skriver Eva Nordlund, Michael Algovik, Cecilia Winberg och Ewa Andersson. (5 kommentarer)

Publicerad: 7 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Eva Nordlund, Michael Algovik, Cecilia Winberg och Ewa Andersson.

Foto: Elisabeth Ubbe, Ulf Huett


Ämnen i artikeln:

Förlossningsvård

Det behövs inte fler kartläggningar av kvinnors behov av vård efter barnafödande. Det är dags att vara handlingskraftig och genomföra de förändringar som kvinnorna länge efterfrågat: bättre uppföljning och stöd under hela första året efter förlossningen. Vi vill se ett strukturerat nationellt eftervårdsprogram för en tillgänglig, individualiserad och jämlik vård med de rätta kompetenserna.

Sedan december 2020 erbjuds gravida kvinnor i Sverige att besvara Graviditetsenkäten, som tagits fram i samarbete mellan professionerna, graviditetsregistret och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Enkäten kan besvaras vid tre tillfällen: under graviditet, kort efter förlossningen och efter ett år. Arton månader efter lansering hade över 250 000 enkäter besvarats. 

Läs mer: Snart färdigrekryterat till BB S:t Göran 

Drygt var fjärde, 66 000 kvinnor, valde att utveckla sina enkätsvar i fritext. Fritextsvaren visar att kvinnor efterlyser individualiserad uppföljning, ökad tillgänglighet och kompetent hjälp under den komplexa tiden efter förlossningen. 

Att föda ett barn innebär en omställning för kvinnan och hennes partner. Till skillnad från i många andra länder sker uppföljningen av kvinnans fysiska och psykiska hälsa vid några få tillfällen i Sverige: direkt efter förlossningen med återbesök på sjukhus, eventuell tidig telefonkontakt och en formaliserad efterkontroll hos mödravårdsbarnmorskan mellan 12 och 16 veckor efter förlossningen. Därefter förväntas den vanliga primärvården följa upp kvarstående besvär, vilket ofta resulterar i bristande uppföljning. Detta trots en stor kroppslig omställning tillsammans med psykiska utmaningar. 

Det finns evidens för att första året efter förlossningen är en tid av ökade hälsoproblem för kvinnor, vilket tidigare förbisetts i hög grad. Vissa hälsoproblem kan kopplas till kvinnors tidigare hälsa medan andra tillkommer under graviditet och förlossning. Det handlar exempelvis om depression, inkontinens, besvär från förlossningsbristningar, amningsproblem eller andra smärttillstånd. 

I den nyligen publicerade rapporten om Graviditetsenkäten framkommer att kvinnor efterfrågar mer information och fler kontroller efter förlossningen, men också under hela det följande året. Kvinnor vittnar om att de känner sig vilsna i vilken vård som finns att tillgå för olika besvär, särskilt när problemen kvarstår en längre tid. 

Det saknas en tydlighet om vart de kan vända sig och vilka instanser i vården som har ansvaret vid olika tidpunkter. 

Många beskriver att med ökad kontinuitet i hela vårdkedjan, särskilt långvariga relationer med den primära rådgivaren som oftast är barnmorska, ökar tryggheten och förtroende skapas. Det är extra värdefullt i samband med psykisk skörhet, våldsutsatthet eller behov av livsstilsförändringar som kräver en tillitsfull relation. 

En utveckling av vårdmodeller med ökad kontinuitet mellan sluten- och öppenvård kan ge en framtida positiv förändring, till exempel BB-vård i hemmet efter förlossningen. 

För många kvinnor med kvarstående besvär kan annan kompetens krävas utöver barnmorskans. Förlossningsläkare, gynekologer, specialistfysioterapeuter, dietister och mödrahälsovårdspsykologer är exempel på professioner med kompetens inom området. I dag finns ett 20-tal specialistfysioterapeuter inom obstetrik, gynekologi och urologi i hela landet. Det saknas därför tillgång till specialistfysioterapeuter, men även mödrahälsovårdspsykologer och andra viktiga professioner, i flertalet regioner. Detta måste förändras för att stärka kvinnors rätt till en jämlik, god vård.

När nu en förlossningsplan ska initieras av sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) vill vi uppmana till att även ett strukturerat nationellt eftervårdsprogram initieras och utformas för att skapa en tillgänglig, individualiserad och jämlik vård med de rätta kompetenserna. Eftervårdsprogrammet ska hänvisa till rätt instans för kvinnan, oavsett geografiskt läge och regionens budget och åsikter. Det krävs struktur och en tydlig samhällsvilja för att kvinnans behov av eftervård inte ska falla mellan stolarna.  

Vården efter förlossning behöver utvecklas, kvalitetssäkras och individualiseras så att kvinnor får den vård och det stöd som krävs för god fysisk och psykisk hälsa. Vården ska inte begränsas till den första tiden efter förlossningen utan finnas där så länge som det krävs.

Eva Nordlund, ordförande, Svenska barnmorskeförbundet

Michael Algovik, ordförande, Svensk förening för obstetrik och gynekologi

Cecilia Winberg, ordförande, Fysioterapeuterna

Ewa Andersson, styrelseledamot, Svenska barnmorskeförbundet, docent i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa

Referenser:

Graviditetsenkätens fritextsvar, 2022

Gravida och nyförlöstas situation och behov, Socialstyrelsen, 2019

Stärk förlossningsvården och kvinnors hälsa – slutredovisning av regeringsuppdrag om förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa, Socialstyrelsen, 2019

Förlösande för kvinnohälsan? En uppföljning av satsningen på kvinnors hälsa, Myndigheten för vård och omsorgsanalys, 2020

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-12-13

Jättebra att denna viktiga fråga lyfts. Eftervården året efter förlossning måste verkligen stärkas. Det är dock olyckligt att det i artikeln nämns att det endast finns 20 specialistfysiotetapeuter inom obstetrik, gynekologi och urologi utan att nämna att det finns 100-tals fysioterapeuter med fördjupad kompetens inom kvinnohälsa och bäckenbottendysfunktion som dagligen undersöker och behandlar kvinnor efter förlossning. De flesta av oss verksamma i primärvård och tillgängliga helt remissfritt. Det är viktig information som behöver spridas till vårdpersonal o allmänhet och som absolut borde funnits med i artikeln. 

Ulrika Hansson, leg sjukgymnast med fördjupning inom kvinnohälsa 

 

2022-12-12

Ni belyser ett viktigt ämne gällande behovet av fysioterapeuter under postpartumtiden. Dessvärre kan delar av artikeln vara mycket missvisande för många läsare. Ni har nämligen totalt utelämnat att räkna in och nämna majoriteten av alla oss ”vanliga” fysioterapeuter inom kvinnohälsa som finns till hands för dessa kvinnor men som inte är specialistfysioterapeuter. Vi är betydligt fler än 20 fysioterapeuter som har kompetens inom gynekologi, obstetrik och urologi. Många av oss arbetar inom den remissfria primärvården med bedömning och behandling av dessa kvinnor hela dagarna. Ni tar upp att kvinnor känner sig vilsna och att de inte vet vart de kan vända sig. Det är därför allvarligt och djupt beklagligt att en debattartikel i Dagens Medicin helt utelämnar viktig information om alla oss som har kompetensen. Detta kan olyckligt nog medföra att både kvinnorna och andra vårdgivare som läser artikeln felaktigt får intrycket att det alltid behövs specialistkompetens för att dessa kvinnor ska få hjälp av en fysioterapeut.

Angelica Sederholm, Leg sjukgymnast, Fysiocenter Johanneshov i Stockholm

 

2022-12-12

Jag tycker det är olyckligt att det i artikeln nämns att det bara finns 20 specialister inom området, och inget om att det finns väldigt många fysioterapeuter inom området, som varje dag gör en stor insats för denna patientgrupp. Jag tycker det är viktigt att den informationen också når ut till patienter och vårdgrannar. 

Jennifer Skoglund 

 

2022-12-12

Tycker det är jättebra att detta viktiga ämne lyfts och håller med om det mesta i artikeln. Det som jag upplever som lite olyckligt är att det inte framgår att det numera finns en hel del fysioterapeuter i exempelvis primärvården som också jobbar med att hjälpa denna patientgrupp. Tänker att man kan jämföra med exempelvis ortopedi - det finns absolut specialistfysioterapeuter inom ortopedi och de är viktiga, men för en stor andel patienter räcker det mer än väl med en kontakt med en ”vanlig” fysioterapeut. Att lyfta fram specialistfysioterapeuterna inom kvinnors hälsa är helt rätt, men det finns som sagt fysios på andra vårdnivåer som också har kompetens inom området och god möjlighet att hjälpa patienter - och vi alla behövs!

Linda

 

2022-12-12

Jag vill kommentera att artikeln beskriver att det bara finns 20 specialistfysioterapeuter (obstetrik, gynekologi, urologi) att vända sig till inom eftervården. Det framgår inte att det finns många fysioterapeuter utan specialisttitel, som har fördjupad kompetens inom området och emot dessa patienter. 

Fysioterapeuter med formell specialisttitel är visserligen få, men de är inte det enda alternativet att få fysioterapeutisk eftervård. Bara här i Västra Götalandsregionen och Halland finns ett nätverk med närmare 100 fysioterapeuter som är verksamma inom Kvinnors Hälsa och som stöttar dessa patienter dagligen.

Vi som arbetar med kvinnohälsa i primärvården har i flera år arbetat för att sprida kunskap till patienter och andra vårdgivare om att vi finns, att det finns hjälp att få, remissfritt, till landstingstaxa och inom rimligt geografiskt avstånd. Vi har kommit en bra bit, allt fler patienter hittar till oss och allt fler andra vårdgivare hänvisar till oss. 

Att framföra att enbart specialister kan stötta kvinnor efter förlossning är steg bakåt på vägen mot en jämlik vård för patienterna.

Vi behöver bli fler, men vi finns och borde bli en självklar del i eftervården.

Ute Jesberg, leg. fysioterapeut, Primärvårdsrehab Göteborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Förlossningsvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev