Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”En dålig utredning som ledde till dåliga beslut”

Publicerad: 23 maj 2018, 05:00

Thomas Troëng, docent, överläkare och Ulf Haglund, professor emeritus i kirurgi.

Måns Rosén för­söker bagatellisera de misstag han gjort i sin utredning, skriver Thomas Troëng och Ulf Haglund i en debattreplik.


Ämnen i artikeln:

Högspecialiserad vård

Måns Rosén försvarar sig i Dagens Medicin nr 20/18 mot den kritik han fått i Sveriges Televisions Dokument inifrån för underlaget till hans utredning om den högspecialiserade vården 2015. Kritiken var högst berättigad.

Måns Rosén försöker bagatellisera de misstag han gjort i sin utredning, de defekter som finns där. Dessa fel är dock mycket allvarliga och har givit underlag till de resultat och slutsatser vi och andra kritiserar, och som vilselett riksdagen. Måns Rosén uppgav själv i Dokument inifrån att om han inte tagit med patienter som inte hör hit och räknat dödsfall dubbelt hade han inte kunnat visa det han skulle. Övriga kommentarer är överflödiga!

När man i stället inom ramen för kvalitetsregistren (tarmcancer som visades i programmet, puls­åderbråck i buken som framgått i annat sammanhang, med mera) undersöker volymseffekterna hittar man dem inte, det vill säga de kirurgkliniker som gör sådan kirurgi i Sverige gör tillräckligt många för att nå bra resultat. De tre slutsatser vi kom fram till för sju år sedan (Volym och resultat – En inventering inom kirurgins område, SBU 2011) gäller fort­farande:

1. Det är inte bra att göra enstaka eller mycket få komplicerade ingrepp av en viss typ per år på ett sjukhus.

2. Gör man 10–15 är resultaten vanligen bra eftersom man då har tillräcklig erfarenhet från liknande operationer, tillräckligt bra narkosstöd, intensiv­vårds­avdelning och så vidare.

3. I stället för att enbart räkna antalet ingrepp vid ett sjukhus bör man öppet redovisa resultaten av de man genomför.

Vi borde stanna upp den påbörjade centraliseringen och ta om

Det är klädsamt att Måns Rosén nu framhåller utredningens förslag att sakkunniggrupper och patientföreträdare bör utreda vad som är högspecialiserat och vad som ska centraliseras. Det var dock inte huvudbudskapet när han presenterade utredningsförslaget 2015 runt om i landet och det var inte det budskapet som gick in hos minister och riks­dags­leda­möter. Då var det de onödigt döda, de minst 500, som skulle räddas genom centralisering. Den siffran framhölls tydligt när ministern genomdrev lagförslaget om centralisering. Det är alltså inte som Måns Rosén skriver att SVT haft ”fokus på en beräkning som inte påverkat utredningens slutsatser och resultat”.

Anmärkningsvärt är dessutom att beräkningssättet att nå fram till just 500 är gjort på ett sätt enligt utredningens text men att Måns Rosén i SVT-programmet ger en helt annan förklaring. En mycket löslig skattning har blivit en sanning som leder till en drastisk omorganisation av svensk sjukvård.

Vi lever nu redan med effekterna av de nya påbuden, inte minst genom den centralisering som initierats av samma tänkande inom de Regionala cancer­centrumens verksamhet.

Vad ska då göras när vi nu ser nackdelarna av centralisering med längre väntetider på universitetssjukhusen, fragmenterade vårdprocesser och vittnesbörd från frustrerad vårdpersonal?

Ur patienternas synvinkel är en sammanhållen vårdprocess med samstämmiga besked och ett förtroendefullt samarbete mellan vårdenheter det väsentliga. Ska vissa delar av vården göras på olika sjukhus är det fråga om att de inblandade enheterna blir överens om en regional arbetsfördelning. Det blir man inte så lätt inför tvingande och dåligt underbyggda diktat.

Vi borde stanna upp den påbörjade centraliseringen och ta om. Aktualiserade vårdprocesser bör diskuteras med alla berörda, kvalitetsregisterdata analyseras och eventuella förutsättningar för bättre vårdprocesser tydliggöras. Liksom konsekvenser för annan vård, till exempel hur akutsjukvården kan påverkas av reducerad kirurgi vid ett länssjukhus. Gör om och gör rätt!

Relaterat material

”Regeringens utredare får inte fuska med fakta”

”Resultaten är entydiga – ju högre volym desto bättre resultat”

Vi måste dra i nödbromsen

Riksdagspolitiker står fortfarande bakom lagförslaget

THOMAS TROËNG OCH ULF HAGLUND

Ämnen i artikeln:

Högspecialiserad vård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev