Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”En kapplöpning mot resistensen”

Publicerad: 8 juli 2016, 05:00

Lina Nordquist är docent i fysiologi och oppositionslandstingråd för Liberalerna i Uppsala.

Modern sjukvård är hotad. Inte av vinster i välfärden eller andra partiers politik, utan av antibiotikaresistens. Det skriver Lina Nordquist, docent i fysiologi och oppositionslandstingråd (L) i Uppsala.


Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärdenVårdpolitik

Antibiotika har räddat hundratals miljoner liv, men läkemedlen har två ansikten: varje gång vi använder dem hotas effekten hos andra patienter.

Redan 1969 såg forskare hur kycklingar som fått antibiotika drabbades av resistenta E. coli inom 48 timmar. Snart var nästan alla bakterier resistenta och infekterade även bondens familj (The Lancet, 293:7607). 50 år senare bär över 10 000 svenskar på resistenta bakterier.

Bakterier känner inga gränser. År 2050 kan de vara världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp, diarréer och trafikolyckor. Det kommer att drabba världsekonomin, men framför allt skapa lidande, föräldralösa barn och barnadödlighet.

Sjukvårdens krav på säker vård måste vägleda varje förslag och beslut. – Lina Nordquist,

Vi förtroendevalda måste gräva vi där vi står, och vi måste gräva snabbt. Här är fem hål att börja med:

1. Vår egen vardag. Vi måste undvika kött från antibiotikamissbrukande länder som Tyskland och Polen, både hemma och som dagens lunch. Vi måste tacka vår husläkare när vi inte behöver antibiotika. Vi måste också stötta andra partier när de bidrar till gemensamma mål.

2. Skydda patienterna. Sjukvårdens krav på säker vård måste vägleda varje förslag och beslut. Hot om resistens gör det till en ren säkerhetsfråga att undvika stora sjukhus. Fler måste röntgas och undersökas hemma och erbjudas sjukhusansluten hemsjukvård. Var och en, från överläkare till städpersonal, ska ha kunskap i vårdhygien. Överbeläggningar och utlokaliseringar är oacceptabla, vare sig det är tid för influensa eller semester. Enkelrum ger säkrare vård och ozonrening av sjukhusavlopp från antibiotika skyddar oss alla.

3. Tid för kunskap. Forskningstid är grundläggande, men forskare behövs också till sjukvård och jourer. Svensk sjukvård behöver därför fler anställningar som garanterar talangfulla medarbetare deras forskningstid, helst för fler yrkesgrupper.

4. Nya antibiotika. I dag är de en förlustaffär för företag: en kur ska ju vara kort och ges så sällan som möjligt. Därför är en viktig pusselbit innovationsfonder som kan delfinansiera studier av "olönsamma" behandlingar som antibiotika. Dessutom får vi fler kliniska prövningar om invånare kan anmäla intresse för framtida prövningar vid läkarbesök eller i sin elektroniska journal.

5. Bra idéer ska införas, dåliga förkastas. Människans uppfinningsrikedom är hennes starkaste vapen mot bakterier. Varje landsting bör ha en analysenhet som utformar pilotprojekt och kritiskt granskar arbetssätt och vårdmetoder innan de införs eller förkastas. Om framtidens metoder förblir idéer förslösas både resurser och patienters hälsa. Det har vi inte råd med.

Lathet och egenkärlek kan få oss att förlora slaget mot bakterierna - nyfikenhet och kreativitet kan rädda oss. Än så länge kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Det måste förbli så.

LINA NORDQUIST

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev