”En miljon barn om året ska inte dö i lunginflammation”

Varje år dör cirka 5,6 miljoner barn före sin femte födelsedag. De flesta dör i sjukdomar som vi i dag kan förebygga eller bota med relativt enkla medel. Den viktigaste dödsorsaken är lunginflammationer som varje år dödar ungefär 900 000 barn, varav nästan alla i låg- och medelinkomstländer.

Dödsfallen i lunginflammation kan minskas drastiskt med förebyggande vacciner och tillgång till fungerande sjukvård med adekvat antibiotikabehandling. Trots det har insatserna för att minska pneumonier endast tilldelats 2 procent av det totala hälsobiståndet i världen under de senaste 15 åren. Utan en ökad politisk vilja och kraftfulla insatser mot lung­inflammation kommer världen inte att nå FN:s mål inom ramen för Agenda 2030 om att sätta stopp för alla förebyggbara barndödsfall innan år 2030. Även i Sverige är luftvägsinfektioner en vanlig orsak till besök på vård­cent­raler och sjukhus för barn i alla åldrar, men framför allt bland de allra minsta under vintersäsongen.

Att investera i hälsa är inte bara ett moraliskt imperativ, utan också en klok ekonomisk investering.

De viktigaste vaccinerna mot lunginflammation är mässlingsvaccin, kikhostevaccin, haemo­philus influenzae typ b (Hib)-vaccin och pneumokockvaccin. De tre första vaccinerna har redan gett fantastiska effekter på barnaöverlevnaden. Världshälsoorganisationen WHO kom nyligen ut med nya data som visar att antalet dödsfall orsakade av mässling minskat med 84 procent bara under de senaste 15 åren. Kikhoste- och Hib-vaccin ges nu i nästan alla världens länder. Däremot har mindre än hälften av världens barn i dag tillgång till pneumokockvaccinet.

I stora delar av världen är tillgången till sjukvård kraftigt begränsad och håller inte tillräcklig kvalitet. Sverige måste vara drivande för att bygga stabila hälso­system och utveckla hälso- och sjukvården.

Vi vill lyfta denna fråga, där vi i Sverige har möjlighet att göra skillnad. Vi kan:

• Öka forskningen kring dessa frågor. Möjligheterna är många. Vi måste ta fram bättre diagnostik, utveckla nya sorters antibiotika och ta fram ännu bättre och billigare vaccin. Lunginflammationer har inte varit en prioriterad fråga för institutioner som finansierar forskning, därför kan en kraft­samling verkligen göra skillnad.

• Arbeta för sänkta priser på vaccin. De pneumokockvacciner som i dag finns på marknaden är fortfarande alldeles för kostsamma för låg- och medelinkomstländer.

• Se till att satsa vår ökande biståndsbudget där vi vet att vi når resultat. Vacciner och bred och jämlik tillgång till hälso- och sjukvård för barn är två sådana insatser. Våga vara ambitiös, kraftsamla och fokusera för bästa effekt.

• Bistånd är bara en liten del. Se till att Sverige i multi- och bilaterala förhandlingar och möten så ofta som möjligt lyfter frågan om utvecklad hälso- och sjukvård. I Abuja-deklarationen från 2001 utlovade Afrikas stater att 15 procent av BNP skulle gå till hälso- och sjukvården. Vid en utvärdering år 2011 var det bara ett av Afrikas länder som nådde upp till detta mål. 26 länder hade ökat sina hälsobudgetar, medan 11 hade minskat dem.

• Driva att Globala Fonden, som är en stor aktör inom global hälsa med smalt fokus på malaria, tuberkulos och hiv, tar sig an även lunginflammation. Barn med feber får nu malariatabletter från Globala Fonden, men inte antibiotika, trots att en dos livräddande amoxi­cillin bara kostar 2 kronor.

Att investera i hälsa är inte bara ett moraliskt imperativ, utan också en klok ekonomisk investering. Det har visat sig att minskade hälsoklyftor och minskad barnadödlighet även leder till förbättrat ekonomiskt utfall på landsnivå.

Den 12 november var det Världspneumonidagen men knappast någon talar om detta. Innan dagen var slut hade ytterligare 2 500 barn dött i lunginflammation, de flesta alldeles i onödan.

TOBIAS ALFVÉN OCH ANN LINDSTRAND