Debatt
”En ny cancerstrategi behöver tas fram”
Den svenska cancerstrategin har 14 år på nacken. Det är lång tid på ett område där utvecklingen går så snabbt framåt, skriver Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden. (1 kommentar)
Publicerad: 30 januari 2023, 04:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden.
Ämnen i artikeln:
CancerfondenI dag står Europa för en tiondel av världens befolkning – men en fjärdedel av världens cancerfall. Antalet förlorade liv på grund av cancer är på väg att öka kraftigt och bli den vanligaste dödsorsaken i EU. EU:s nya cancerplan och det svenska ordförandeskapet skapar en historisk möjlighet i arbetet mot cancer.
Den 1 februari ordnas Sveriges cancermöte inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet. Förväntningarna är höga på mötet och ordförandeskapet i stort. Sverige har mycket att vara stolta över. Vi har högspecialiserad cancervård av hög kvalitet. Den svenska cancerstrategin från 2009 innebar viktiga reformer som inrättandet av cancercentrum och att införandet av standardiserade vårdförlopp påbörjades.
Läs mer: Frågan om screening för prostatacancer snart i hetluften igen
Men nuvarande insatser räcker inte. Fler blir sjuka i cancer. För ett år sedan antogs EU:s cancerplan. Planen har fokus på hela sjukdomskedjan och fokuserar på fyra huvudområden: förebyggande arbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling, samt bättre livskvalitet för cancerpatienter och canceröverlevare. Den innehåller tydliga målsättningar och tidsatt färdplan. Därutöver är den resurssatt med cirka 40 miljarder kronor.
EU:s cancerplan och det svenska ordförandeskapet skapar en möjlighet att ta stora kliv i arbetet mot cancer. Cancerfonden ser fyra åtgärder som Sverige bör vidta för att ta nästa steg i kampen för att besegra cancer:
1. Minska ojämlikheten på cancerområdet
Sverige bör arbeta för att angripa den ojämlikhet som finns, när det gäller förebyggande, upptäckt och behandling av cancer. Enligt EU:s cancerplan bör alla ha rätt till samma hopp om att överleva en cancerdiagnos. Trots det varierar femårsöverlevnaden efter tjock- och ändtarmscancer från 49 till 68 procent mellan medlemsländerna.
2. En ny cancerstrategi med tillhörande färdplan behöver tas fram
Den svenska cancerstrategin har 14 år på nacken. Det är lång tid på ett område där utvecklingen går så snabbt framåt. Den nuvarande strategin saknar skarpa åtgärder inom det förebyggande området, där Cancerfonden har visat att 3 av 10 fall kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Det är hög tid att det tas fram en ny strategi för att öka takten och höja ambitionsnivån. EU:s cancerplan är ett bra exempel att ta efter i ett sådant arbete. En ny strategi bör innehålla tydliga, mätbara mål, en färdplan med tidsatta åtgärder och tydliga indikatorer för hur målen ska nås.
Cancerfonden har identifierat fyra tydliga målsättningar som Sverige bör arbeta för. Vi vill se ett Sverige 2030 där påverkbara cancerfall har minskat med 30 procent, en tredjedel av all cancer upptäcks i ett tidigare stadium, 80 procent överlever en cancerdiagnos och alla har en god livskvalitet under och efter cancer. En ny svensk cancerstrategi kan bidra till att vi når dessa mål.
3. Stärk Socialstyrelsens samordnande roll
Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra EU:s cancerplan. Om vi ska lyckas besegra cancer behöver den nationella och regionala nivån samarbeta mer. Socialstyrelsen bör därför få i uppdrag att även samordna arbetet i regionerna.
4. Säkerställ att Sverige använder tillgängliga medel inom EU
40 miljarder kronor finns avsatta för implementering av EU:s cancerplan. Regeringen bör ta fram en plan för hur Sverige ska söka dessa medel. Med mer resurser kan fler liv räddas.
Cancerfonden publicerar i dag en guide för att öka takten i kampen för att besegra cancer med hjälp av EU:s cancerplan. Vi kommer också att tillsätta en granskningskommitté för att följa de åtgärder som vi räknar med vidtas på nationell och regional nivå med start 2023.
Alla förutsättningar finns för sittande regering att göra ett historiskt lyft i kampen för att besegra cancer snabbare. Vi hoppas verkligen att regeringen tar den chansen!
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
2023-01-31
En ny strategi bör inkludera oralcancer som växer aggressivt med tidig spridning till regionala halslymfkörtlar vilket medför att 5-årsöverlevnaden är endast 20 % - 40 % vid sen diagnos. Med borstbiopsi för cytologi samt AI stödd diagnostik får vi förbättrade metoder för uppföljning av riskpatienter, leukoplakier, tobaksnyttjare, de med hög alkoholkonsumtion. Nationella riktlinjer saknas för potentiellt maligna munslemhinneförändringar. År 2008–2020 ökade den åldersstandardiserade incidensen av huvud- och halscancer i Sverige med 20 % och 2019 diagnostiserades 764 personer med maligna tumörer i läpp eller munhåla. 56% av dessa fall utgjordes av män (432 fall). Antalet fall totalt uppgick till 7,4 personer per 100 000 invånare. Under år 2020 avled 336 personer (3,25 personer per 100 000 invånare) som en följd av cancer i läpp eller munhåla. Framtiden ligger i att förutse och undvika och med AI assisterad cytologidiagnostik av borstprover ges reella möjligheter till primärprevention och sekundärprevention med tidig behandling. Då vi vet att ca 3,5% av orala leukoplakier utvecklas till cancer årligen betyder det att patienter med dessa förändringar skall kontrolleras livslångt.
Kommentar till Dagens medicin
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Cancerfonden