Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”En omvandling av apoteken kan avlasta hälso- och sjukvården”

Apotekens fysiska lokaler kan i högre utsträckning användas för mer vårdnära tjänster, anser debattörer från Forum för health policy. (2 kommentarer)

Publicerad: 8 december 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bild 1/2  Catharina Barkman, project director Forum för health policy. Richard Grönevall, styrelseledamot Forum för health policy, ansvarig för affärsutveckling och partnerskap, Carmona AB. Livia Holm, styrelseledamot Forum för health policy, policychef på Kry.


Ämnen i artikeln:

KryLifPrimärvårdFarmaci

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Trots en hög andel hälso- och sjukvårdskostnader av BNP, jämfört med andra OECD-länder, har Sverige återkommande problem i form av långa köer.  

Den demografiska utvecklingen med en ökad försörjningsbörda kommer att leda till höjd efterfrågan på resurser inom vård och omsorg. Brist på allmänläkare gör att fler aktörer behövs för att bidra till hälsofrämjande och prevention. 

Läs mer: TLV ska utveckla farmaceutiska tjänster på apotek

En avgörande fråga är hur preventiva insatser och egenvården kan stärkas genom andra aktörer, såsom apoteken, för att bidra till en mer hållbar och hälsosam livsstil och därmed underlätta för invånare och avlasta hälso- och sjukvårdssystemet. 

Kan en omvandling av apoteken avlasta hälso- och sjukvård? Vi tror det.

Apoteken, som har erfarna och kunniga apotekare, skulle kunna ha en starkare roll med fokus på prevention, hälsa, livsstil och egenvård och därmed avlasta hälso- och sjukvården. En utvecklad roll för apoteken kan innebära att apotekens fysiska lokaler i högre utsträckning kan användas för mer vårdnära tjänster. Apoteken kan vara vårdens förlängda arm för diagnostik/mätutrustning. 

Att utbilda apotekare i fem år och sedan inte nyttja kompetensen till fullo är slöseri. I Storbritannien får till exempel farmaceuter förskriva läkemedel inom vissa områden där det anses lämpligt. Ett flertal länder lät farmaceuter vaccinera såväl före som under pandemin och andra länder, inklusive exempelvis Norge och Kanada, ersätter farmaceuten för farmaceutiska tjänster som kan gynna patienten och stärka den ordinerade behandlingen. Kanada och Australien är förebilder för att utveckla farmaceuternas roll. 

En ny roll för apoteken skulle kunna innebära enklare diagnostik på plats, uthyrning av diagnostiska verktyg för distansmonitorering på remiss och olika typer av möjligheter till hemtester. Om apoteken kan bli integrerade med vårdgivares och laboratoriers digitala system öppnas möjligheten för mer patientnära tjänster till exempel i form av egenmonitorering av stora folksjukdomar. Detta kan stärka folkhälsan och minskar trycket på sjukvården.

Ett annat förslag är att uthyrning av egenmätningsinstrument kan ske genom remiss från vården där regionerna själva ansvarar för upphandling av mätinstrument och hjälpmedel och står för ersättningar. 

Farmaceuternas ansvar skulle också kunna stärkas genom att de får ansvara för digitala följsamhetsprogram kring läkemedelsbehandling. När en patient/kund kommer in med till exempel diabetes skulle farmaceuten kunna ha direkt kunskap, via relevanta stödsystem. Farmaceuterna kan då förmedla kunskap och stöd i fråga om läkemedel, kost och livsmedel. Mätvärden från en patient med till exempel diabetes och osteoporos i form av blodsocker och kolesterol skulle då kunna finnas tillgängliga i en särskild plattform. 

Apoteken skulle kunna främja specialisering av farmaceuter och erbjuda cancerfarmaceuter, hjärt-lungfarmaceuter med flera som har djupare kunskap om olika läkemedelsgrupper, vilket är nödvändigt med tanke på att läkemedel blir mer precisa. 

Ett annat förslag är att göra enklare läkemedel mer systematiserade. Ett exempel är att kvinnor skulle kunna prenumerera på till exempel p-piller (utskrivet av vården) med en uppföljningsapp där kvinnan noterar följsamhet. En enkel varningssignal kan utgå några veckor innan receptet går ut där kunden påminns om att förnya receptet. 

En förändrad roll för apotek och apotekare kan leda både till snabbare service och till stöd för mer egenvård och prevention, vilket i sin tur bidrar till att avlasta sjukvården och frigöra viktig tid för personal på vårdcentraler för ökad patienttid och minskade köer.

Catharina Barkman, project director Forum för health policy

Richard Grönevall, styrelseledamot Forum för health policy, ansvarig för affärsutveckling och partnerskap, Carmona AB

Livia Holm, styrelseledamot Forum för health policy, policychef på Kry

Magnus Lejelöv, styrelseledamot Forum för health policy, apotekare, sakkunnig policy på branschorganisationen Lif

Inger Ros, styrelseledamot Forum för health policy, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-12-13

Nej, det kan inte avlasta. Bara tanken att apotekspersonal kan hjälpa patienter med diabetes visar på en okunskap och historielöshet som är hårresande. Tidigare fanns något som kallades ”kvacksalverilagen” och den kanske borde dammas av. Vi behöver inte ytterligare ytliga högläsningar ur FASS eller bipacksedeln av receptarier som förvirrar patienter. Receptarie o/e farmaceuter som saknar tillit till läkare har säkert en saklig förklaring men lösningen är INTE att de övertar arbetet. Vi behöver en väl dimensionerad primärvård med fasta distriktssköterskor och läkare. Ett samarbete med ett statligt apotek hade varit möjligt för exvis hudvård. Men nu har apoteken blivit vinstdrivande företag och har oseriös koppling till nätläkare som ekonomiskt dränerar primär. (Min vietnamesiska kollega berättade att vaktmästaren bestämde hur många Pc tabletter som skulle ges vid utskrivning vid sjukhuset i Hanoi på 70 talet, vill vi dit?)

Isabel Gustafsson

 

2021-12-10

Det sista vi behöver i sjukvården är ytterligare splittring och ”snuttifiering”. Utvecklingen har länge gått mot superspecialister på sjukhusen och vi allmänläkare är de enda som försöker hålla ihop helheten.

Det är svårare och svårare med allt fler digitala kockar som inte samverkar och tar betalt per kontakt. Att en farmaceut som inte undersökt patienten har synpunkter på behandlingen får tas med patientansvarig läkare som har den relevanta medicinska utbildningen och också har undersökt patienten.

Magnus Ängslycke, distriktsläkare

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KryLifPrimärvårdFarmaci

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev