Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”En överdriven tro på nya metoder”

Mindre visioner och mer evidens för tidig upptäckt av cancer i primärvården förespråkar gyn-onkologen Lars Henning i en replik till Nätverket mot cancer. (2 kommentar)

Publicerad: 26 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lars Henning, gynekologisk onkolog, Kvinnokliniken Västerås.

Foto: Getty Images (genrebild)


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Trots att jag som gyn-onkolog arbetar med cancerpatienter så förstår jag inte vad Margareta Haag från Nätverket mot cancer menar i sin debattartikel ”Höj kompetensen i primärvården om cancersymptom” och ännu mindre i sin replik ”Se till att de system som finns börjar användas”. 

Som förtydligande till sitt förenklande påstående att ”ett enkelt blodprov kan ge svar på mycket och även ge en fingervisning om eventuell cancer” i primärvården hänvisar Haag till blodprovet PSA, som används för screening av prostatacancer. En bred användning av PSA från allmänläkare skulle dock innebära tydlig risk för överdiagnos och överbehandling (1). 

Läs mer: ”Det krävs inte bara utbildning” 

Haag refererar till en retrospektiv kohortstudie (2) och en avhandling av Marcela Ewing 2018, bestående av fyra fall-kontroll-studier (3). Den typen av forskningsmetodik ger lågkvalitativ evidens och oftast otillräckligt underlag för introduktion av nya interventioner.  

Det är just därför den brittiska randomiserade ERICA-studien (4)  är intressant, eftersom den tillåter en bedömning av it-verktygets effekt för tidig cancerdiagnos i primärvård. Men, ERICA-studien förväntas inte kunna presentera resultat förrän 2023, och därmed är det för tidigt för dess användning i klinisk vardag. 

Det är förståeligt att Haag som patientföreträdare inte är utbildad i kritisk granskning och tolkning av forskningskvalité. Däremot är det illavarslande när läkarprofessionen brister i detta. Läkarförbundet skrev i Göteborg-Posten 9 februari 2021 en debattartikel med rubriken Ge vården verktyg för att kunna upptäcka cancer tidigare, utan att skriva ett ord om evidensen bakom verktygen. 

I databasen clinicaltrials.gov finns ingen svensk klinisk studie registrerad som undersöker tidig cancerupptäckt i primärvården. Istället för att skapa tillförlitlig evidens så förefaller det tyvärr vara lättare att framställa otillräckligt beprövade it-verktyg som ett behändigt lösningsförslag för en underfinansierad primärvård.  

Det är påfallande hur ofta ordet ”vision” används inom cancerbehandling. Nätverket mot cancer hänvisar till ERICA-studien och Ewings avhandling som förslag för att uppnå sin vision ”Hitta all cancer i stadie 1” (5). Ett annat liknande exempel är Nollvision Cancer som är ett life science-projekt inom ”Visionsdriven hälsa” (6) med bidrag av akademin, industrin, staten och patientföreningar.  

I debattartiklar från Haag och från aktörer inom life science ser jag ofta liknande brister:

• Okritiska tankemönster: En överdriven tro på nya metoder, där man riskerar att åsidosätta kravet om högkvalitativ evidens och forskningsmetodik

• Avsaknad av kritisk konsekvensanalys: bred utredning för möjlig cancer kan leda till utredningskaskader som riskerar att leda både till ökad oro och direkt kroppslig skada för patienten. 

• Orealistiska visioner, som i förlängningen riskerar att istället leda till besvikelse (”Ingen ska behöva dö av cancer” (6) eller ”75 procent av all cancer ska upptäckas i stadie 1 inom 3 år.” (5))

Den avlidne tidigare tyska förbundskanslern Helmut Schmidt sa en gång att den som har visioner bör gå till en läkare. Jag tror att den svenska befolkningen skulle vara bättre betjänt av mindre fokus på visioner och att istället fokusera på en evidensbaserad diskussion om hur en klokt organiserad primärvård kan bidra i ökad grad till tidig diagnos av cancer. 

Lars Henning, gynekologisk onkolog, Kvinnokliniken Västerås

 

Referenser:

1. Variation in general practice prostate-specific antigene testing and prostate cancer outcome: an ecological study från Hjertholm et al International Journal of Cancer 2014 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.29008 

 

2. Retrospektiv kohortstudie om högt antal blodplättar och risk för cancer som Haag hänvisade till Incidence of cancer among adults with thrombocytosis in Ontario Canada från Giannakeasmed flera Jama Network Open 2021  https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2782985  

 

3. Avhandling av Marcela Ewing ”Identification and early detection of cancer patients in primary care”  https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/55379  

 

4. Länk till ERICA-studien som undersöker ett it-verktyg i brittisk primärvård för diagnos av sex cancersjukdomar (urinblåsa, njure, magsäck och matstrupe, tjocktarm, lunga och äggstock) https://www.theericatrial.co.uk/home/ 

 

5. Projekt ”Tidig upptäckt” av Nätverket mot Cancer med sin vision ”Upptäck all cancer i stadium 1” med målet att ”75% av all cancer ska upptäckas i Stadie 1 inom 3 år” http://www.natverketmotcancer.se/aktiviteter-2/projekt-tidig-upptackt/  

 

6. ”Nollvision Cancer” som en del av ”Visionsdriven Hälsa” https://nollvisioncancer.se/om-oss/visionsdriven-halsa/  Länk till Nollvisionen Cancers nollvision https://nollvisioncancer.se/om-oss/nollvisionen/ 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-17

Jag måste be om ursäkt för att jag hade delvis fel om GRAIL-studien i UK i min kommentar ovan eftersom studien är randomiserad. Jag har även haft glädjen att få lära mig om en svensk studie om användning av en kvantitativ fekal immunhistokemisk hemoglobin test (FIT) i primärvården hos patienter med tarmsymptom för att undersöka om utredning för kolorektalcancer är nödvändig. Länk till FIKA3 här: https://www.researchweb.org/is/fourol/project/275691 

Om det finns flera liknande svenska studier som inte är registrerade i clinicaltrials.gov skulle jag vara mycket tacksam för kommentarer.

Lars Henning

 

2021-10-26

Tre ytterligare viktiga källor om överdiagnostik och överbehandlingar. Fenomenet är viktig för att diskutera cancer-screening och ställs aktuellt på sin spets genom ökande användning av arvmassa-delar som lossnat från tumörceller och som cirkulerar i blodbanan, så kallade ”cirkulerande tumör DNA” eller ctDNA. GRAIL-studien i UK undersöker aktuellt användning av ctDNA hos friska patienter , tyvärr med låg-kvalitativ forskningsmetodik (ingen kontrollarm och inte överlevnad som klinisk ändpunkt).

Overdiagnosis: what it is and what it isn't” från Brodersen et al BMJ Evidence Based Medicine 2018 

Blame rising cancer overdiagnosis on ”irrational exuberance” for early detection” från Gilbert Welch Statnews februari 2019 

Multi-cancer screening test: communicating about risks should be prioritized” Olivier et al The American Journal of medicin, 12 Oktober 2021 

Lars Henning

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev