Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag16.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”En riktad statlig satsning på rehabilitering behövs”

Kombinationen minskad fysisk aktivitet, rädsla för att söka sjukvård och minskad tillgång till rehabilitering riskerar att bli dödlig, skriver Inger Ros, Riksförbundet Hjärt Lung.

Publicerad: 27 November 2020, 12:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Inger Ros, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung.

Foto: Anders Norderman


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktHjärtsviktHjärtstoppDet nya coronavirusetLungemboliStrokeKolRehabilitering

En enkät bland Riksförbundet Hjärt Lungs medlemmar visar att var fjärde medlem har avstått från vård de anser sig ha behövt under vårens pandemi. Varannan medlem har blivit mindre fysiskt aktiv och var femte är förtvivlad över hur deras livssituation har förändrats. Nu behövs både en statlig och en kommunal satsning för att vi ska kunna bestiga det vårdskuldsberg som har byggts upp.

Coronaviruset och sjukdomen covid-19 har under året medfört ett stort tryck på sjukvården. Under vårens mest intensiva månader mottog Riksförbundet Hjärt Lung rapporter från förtvivlade medlemmar som inte visste om de skulle söka vård eller inte. Många avstod. Resultatet av coronakrisen är att vi nu står inför ett stort vårdskuldsberg vars totala höjd vi ännu inte känner till.

Riksförbundet Hjärt Lung har med hjälp av undersökningsföretaget Mistat AB genomfört en medlemsundersökning som ger en bild av hur personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar har påverkats av pandemin. Enkäten skickades med e-post och besvarades av 5 126 personer, vilket innebär att 37 procent av de tillfrågade svarade.

Resultatet visar att var fjärde medlem någon gång har avstått från att söka vård de ansett sig behöva under coronapandemin. Bland personer med tre eller fler kroniska sjukdomar är samma siffra fyra av tio. Det innebär en ökad risk för stroke, ökad risk för kol-exacerbationer och ökad risk för fler hjärtinfarkter för tusentals patienter som är beroende av sjukvårdens hjälp. De flesta personer med kroniska sjukdomar tillbringar majoriteten av sin tid utanför sjukvårdens väggar, men är beroende av att den finns där när de mår sämre.

Vi ser också att den fysiska aktiviteten har minskat. 55 procent av kvinnorna och 47 procent av männen svarar att de är något eller mycket mindre fysiskt aktiva. Samtidigt ser vi hur rehabiliteringsinsatser har ställts in, se till exempel Larmet: ”Människor har fått skador av inställd rehabilitering” på Sveriges Radios sajt den 18 oktober. Detta riskerar att drabba personer med kroniska sjukdomar hårdast. 

Trots att regeringen har sagt att de skjuter till extra pengar för inställd vård är vi oroliga för att inte tillräckligt stora resurser kommer att satsas på patienter med stora rehabiliteringsbehov. Kombinationen av minskad fysisk aktivitet för riskgrupper, rädsla för att söka sjukvård när man behöver och minskad tillgång till rehabilitering riskerar att bli dödlig.

Människor som lever med kroniska sjukdomar som kol och hjärtsvikt upplevde redan före pandemin att det sociala livet var begränsat. I en tidigare undersökning från Hjärt Lung sade 41 procent av de med hjärtsvikt att de kände sig förtvivlade över att de inte kan leva ett ”normalt” liv med sin sjukdom. Nu säger var sjätte medlem att pandemin gjort att de känner sig mer deprimerade och nedstämda.

Vi vill därför se:

• En riktad statlig satsning på rehabilitering för att motverka det uppdämda behovet. Vi stöder Fysioterapeuternas förslag om att tillsätta en nationell samordnare för att kartlägga brister, sprida goda exempel och föreslå nödvändiga reformer.

• Att en medicinskt ansvarig för rehabilitering, mar, införs i alla kommuner. En obligatorisk skyldighet för kommunerna att erbjuda en mar skulle göra betydande skillnad för alla personer med kroniska sjukdomar som i dag inte får sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda. Förslaget skulle även bidra till att höja statusen på rehabilitering.

I ett läge där coronakrisen har drabbat de mest utsatta hårdast behövs krafttag för att bestiga vårdskuldsberget.

Inger Ros, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung.

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev