Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”En stark primärvård är nyckeln till en hållbar vård”

Regionerna behöver utlysa tillräckligt med specialistutbildningstjänster i allmänmedicin, skriver Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. I dag preciseras primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen. (1 kommentar)

Publicerad: 1 juli 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdSocialstyrelsen

Svensk vård levererar i internationell jämförelse goda medicinska resultat. Bristerna handlar istället om tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet – områden som omställningen till god och nära vård syftar till att förbättra. I dag, den 1 juli, tas ännu ett steg i omställningen när primärvårdens uppdrag preciseras i fem punkter i hälso- och sjukvårdslagen. En stark primärvård, som utgår från varje patients behov och förutsättningar, kan bidra både till en trygg vård av god kvalitet och en rationell användning av vårdens resurser.

Enligt den nya bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen ska primärvården tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov. Det innebär att kommuner och regioner behöver säkerställa att det finns rätt kompetens i primärvården. Det är till exempel av stor betydelse att fler patienter får en fast läkarkontakt och regionerna behöver därför utlysa tillräckligt med specialistutbildningstjänster i allmänmedicin. Socialstyrelsen stödjer genom att ta fram kunskapsstöd, bedöma tillgång och efterfrågan på personal, utfärda legitimationer, erbjuda utbildningsstöd och analysera framtidens kompetensförsörjningsbehov. 

Läs mer: Den nära vården växer fram i skuggan av pandemin 

Ett annat krav som preciseras är att regioner och kommuner ska se till att vården är lätt tillgänglig. Om det är svårt att komma i kontakt med vårdcentralen eller den kommunala vården söker sig människor till sjukhusens akutmottagningar, även för hälsoproblem som inte kräver de resurser och den specialistkompetens som finns där. Det är dålig hushållning med resurser och ger inte bättre resultat för den enskilde. Utvecklingen av digitala och mobila lösningar för ökad tillgänglighet har påskyndats av pandemin. Det är viktigt att detta tas tillvara framåt. Socialstyrelsen medverkar bland annat i arbetet med Vision e-hälsa 2025, som lägger grunden för fortsatt digitalisering.

I en tredje punkt i lagen tydliggörs primärvårdens ansvar för att förebygga ohälsa. Många hälsoproblem hänger samman med ohälsosamma levnadsvanor. När patienten följer upp sina kroniska sjukdomar i primärvården är det ofta lämpligt att även beröra dessa frågor och vid behov erbjuda stöd. Socialstyrelsens uppföljning av hur de nationella riktlinjerna på området följs visar att många fler skulle behöva få stöd att ändra sina levnadsvanor. Att förebygga fallskador, undernäring och svårläkta sår är andra exempel på angelägna insatser. Primärvården får nu även ett uttalat ansvar för att arbeta förebyggande utifrån befolkningens behov. Om primärvården ska kunna axla det ansvaret behövs i många fall nya uppdrag från huvudmännen.

Den fjärde punkten säger att det är primärvårdens uppdrag att samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker där. Många med stora vårdbehov, till exempel i slutet av livet, behöver insatser från flera olika vårdgivare och socialtjänsten. Hittills har ansvarsfördelningen varit otydlig. Samordningen har i praktiken ofta hamnat på patienter och anhöriga. Här behövs en ny samarbetsinriktad kultur som utgår från patientens behov och förutsättningar. 

Den femte och sista punkten anger att regioner och kommuner ska möjliggöra för primärvården att medverka i forskning. I takt med att forskningen stärks kommer Socialstyrelsen att kunna utveckla nationella riktlinjer och vägledningar som baseras på ett tillförlitligare kunskapsunderlag. Bättre förutsättningar för forskning kan också öka intresset för att arbeta i primärvården.

Socialstyrelsen stödjer även omställningen till en god och nära vård genom att följa och återkoppla hur regionernas och kommunernas arbete går. En stark primärvård är en förutsättning för en nära vård. Men också för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem som har förmåga att arbeta förebyggande och stärka patienternas delaktighet. Genom att ge vård på lämpligast vårdnivå skapas förutsättningar för en hållbar hälso- och sjukvård som kan erbjuda en grundläggande sjukvård med god kontinuitet och tillgänglighet, liksom den mest avancerade vården efter behov.

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd, Socialstyrelsen

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-07-19 

Sätt listningstak, orimligt att stora vårdcentraler ska ta emot hur många patienter som helst. Det är inte rimligt att ha tex 30 000 listade patienter och kunna erbjuda en tid inom rimlig tid, väntetiden blir allt mellan 5-9 veckor. Dessutom listar sig patienter där de snabbast får en tid, sedan byter de vårdcentral hur som när de inte är nöjda med att läkaren inte ”uppfyller” alla deras önskemål eller krav. De listar sig på olika ställen och byter ofta vårdcentral. Till slut vill de ändå lista sig där de var listade från första början.  Det har blivit rena rama djungeln, små verksamheter som vill ta emot ”snabba och lätta besök” men inga multisjuka patienter som tar tid från dem. Man listar på utan att patienterna har skrivit under listningsblanketten och de tar över patienterna utan deras vetskap och tjänar pengar på det. Systemet måste ändras, det är inte listningsantalet som ska ge pengar till verksamheterna utan patienttyngden.

Sirpis undersköterska

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PrimärvårdSocialstyrelsen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev