Dagens Medicin Debatt: ”En tredelad utbildning kan skapa stuprör i primärvården”

Vi som undertecknar denna text representerar Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Svensk sjuksköterskeförening, Distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin. Vi ställer oss alla mycket frågande till behovet av Mälardalens universitets nya utbildning Specialistsjuksköterska med inriktning mot primärvård 60 högskolepoäng.

I den nya specialistutbildningen ska ett av dessa tre spår väljas: barnhälsovård och elevhälsa, hälso- och sjukvård i hemmet, eller vårdcentral. Det är viktigt att sjuksköterskor går specialistutbildningar, men en tredelad utbildning i stället för distriktssköterskeutbildningen ser vi som en risk. Den kan bidra till att det bildas stuprör inom primärvården i stället för samverkan över gränserna, som är nödvändigt för att kunna ge god och nära vård.

Läs mer: Ny sjuksköterskeutbildning ska ge specialisering mot primärvård

Distriktssköterskans breda kompetens ger god kunskap om hur andra verksamheter inom primärvården fungerar, en förutsättning för samverkan. Arbetsmarknaden blir också begränsad för dem som examineras i denna nya utbildning, jämfört med dem som går en distriktssköterskeutbildning och får den skyddade yrkestiteln distriktssköterska, där förskrivningsrätten dessutom redan ingår.

Distriktssköterskor har en alldeles avgörande roll i primärvården i dag och kommer att ha en ännu viktigare roll i framtiden i den nära vården, framför allt i folkhälsoarbetet och i det interprofessionella teamet. Distriktssköterskornas arbete är mångfacetterat och grunden i arbetet är mötet med människor i alla åldrar och med alla sorters hälsotillstånd.

En god och nära vård ska utgå från individuella förutsättningar och behov och bygga på relationer, samt vara hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv. Dessa punkter finns med i distriktssköterskans kompetensbeskrivning. I distriktssköterskans kompetens ingår att ha goda kunskaper inom fyra vetenskapliga områden: omvårdnad, medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap samt vårdpedagogik. Alla viktiga kärnkompetenser som behövs för att bedriva en god och nära vård.

En motivering till att det skulle behövas en ny utbildning för specialistsjuksköterskor inom primärvård är att det är för få sökande till distriktssköterskeutbildningarna, enligt Lena Wiklund Gustin, professor och ämnesföreträdare i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet, som intervjuades i Dagens Medicin 2 mars. Ändå visar statistik från Jönköping University att det hösten 2021 fanns 171 sökande till 15 platser.

Vi förstår behovet av att ha en utbildning som är inriktad mot god och nära vård, men hade gärna sett att Mälardalens universitet hade utvecklat en uppdaterad distriktssköterskeutbildning i stället. Vi ser också behovet av en översyn vid samtliga lärosäten, för att utbildningen ska vara uppdaterad och inriktad mot god och nära vård, liksom jämlik över landet.

Maria Öst-Backa, ordförande, Distriktssköterskeföreningen i Sverige

Oili Dahl, ordförande, Svensk sjuksköterskeförening

Marina Tuutma, ordförande, Distriktsläkarföreningen

Magnus Isacson, ordförande, Svensk förening för allmänmedicin