Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ersättningsetableringar fem över tolv

Publicerad: 11 Juni 2008, 06:30

Vad är nyttan med ersättningsetableringar när man tänker skrota systemet? skriver Gunnar Welander.


Med facit i hand borde regeringen ha tillskapat ersättningsetablering redan i fjol, i stället för att slopa 70-årsgränsen. Då hade nya kollegor redan etablerats och ett välbehövligt generationsskifte av privatläkare kommit till stånd. Som det nu ser ut så är oklarheterna om vad som väntar sannolikt för stora för att locka yngre kollegor att ta över mottagningarna.

Ända sedan socialdemokraterna slopade fri etablering i november 1994 har Svenska privatläkarföreningens viktigaste fråga varit att återskapa ersättningsetablering, det vill säga rätten att överlåta sin mottagning till annan kollega med ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning, LOL.

Många är de utredningar som har pekat på behovet av ersättningsetablering genom åren, även om beslut, av politiska skäl, aldrig tagits. Redan i Samverkansdelegationens Klara spelregler lades ett förslag om att rätten att överlåta sin etablering skulle fastställas.

Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården föreslog år 2001 ett ökat utrymme för alternativa driftsformer inom sjukvården och att andelen privata vårdgivare bör öka. Vi poängterade då att en utveckling mot ökad reell valfrihet bidrar till att patientens ställning stärks. Att inte återskapa grunden för privatläkarkårens verksamhet, att inte möjliggöra för framtida läkare att verka enligt lagen om läkarvårdsersättning, torde gå rakt emot den nationella handlingsplanens intentioner.

I Vårda vården, slutbetänkande från utredningen Vårdens ägarformer – vinst och demokrati, betonar man behovet av förnyelse av vårdorganisationen genom bland annat ökat utrymme för entreprenörskap och mångfald. Man pekar också på att det är önskvärt att styra hälso- och sjukvårdens utveckling mot mer av öppna vårdformer.

Utredningen Åldersgränser och ersättningsetablering slog slutligen fast att landstingens planerings­ansvar var viktigare än att återskapa ersättningsetablering. Politik är viktigare än pragmatik. Landstingen skulle i stället påverka de privata vårdgivarnas verksamhetsinriktning och lokalisering utifrån befolkningens behov. Vi kan dock inte se att landstingen därvidlag lyckats med sitt uppdrag. Att tro att landstingen själva skulle ha utvecklat den öppna specialistvården/privatläkarvården med en ökning av antalet vårdavtal var aningslöst och naivt och kommer så att förbli så länge sjukvårdshuvudmännen har kvar en olycklig roll som både beställar- och producentansvariga i vården.

Vi är nu framme i en situation där enbart 1 000 läkare jobbar på taxan jämfört med 1996 då det var 2 100. Genomsnittsåldern för en svensk privatläkare är över 60 år. Med en borgerlig regering hoppades vi att det ideologiska motståndet mot taxan och dess utövare skulle upphöra. Dessvärre vågade nuvarande regering inte införa ersättningsetablering rakt av. I stället tillsattes en utredning som resulterade i promemorian Ersättningsetablering m m för vissa privata vårdgivare. I promemorian föreslås att ersättningsetablering införs från den 1 juli 2008. SKL och dess medlemmar opponerade sig högljutt, bland annat i denna tidning.

När så riksdagsbeslutet närmade sig så kom ännu en käpp i hjulet. EU-kommissionen fick in en anmälan avsende anslutning till sjukgymnasternas motsvarande ersättningssystem, lagen om ersättning för sjukgymnastik, LOS. Kritiken rörde inte det faktum att nästan inga nya samverkansavtal tecknas utan att de extremt få avtal som tecknats, har skett utan ett regelverk som följer EU:s grundläggande principer om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering.

Regeringen har svarat kommissionen och som en konsekvens ser sig nu regeringen tvingad att på sikt lägga ner taxan. Vad som kommer i stället är oklart men Utredningen om patientens rätt har fått ett tilläggsdirektiv att utreda och lämna förslag till ett nytt system som reglerar förutsättningarna för privata vårdgivares rätt att med offentlig ersättning etablera sig och verka i landstingens öppna hälso- och sjukvård utanför primärvården. I uppdraget ingår att lämna lagförslag om landstingens anskaffning av hälso- och sjukvårdstjänster från privata vårdgivare.

Man påtalar att antalet läkare med ersättning enligt taxan har halverats under en tioårsperiod men skriver inget om att återskapa tidigare nivåer av antalet specialistläkare i öppenvård. Utredningen ska lämna sitt förslag senast den 1 oktober 2009.

Direktivet kommer en knapp vecka innan lagrådsremissen om ersättningsetablering blir känd. Man kan då fråga sig till vilken nytta ett införande av ersättningsetablering sker när man ändå tänker skrota systemet. I förarbetet till lagrådsremissen står att ”tills dess det finns ett system som underlättar även för mindre vårdgivare att på lika villkor konkurrera med de stora och/eller offentliga aktörerna, anser regeringen att det är viktigt att de nuvarande ersättningslagarna finns kvar och även att de vårdgivare som idag arbetar med ersättning enligt dessa lagar ges en reell möjlighet att överlåta sin verksamhet”. Frågan kvarstår hur reell denna möjlighet i praktiken blir. Nytt i lagrådsremissen, jämfört med promemorian, är att läkare kan nekas att ta över verksamhet om de i stället kan ingå i valfrihetssystem. Dessa system föreslås i utredningen Vårdval i Sverige vara införda i alla landsting senast den sista december 2009. Det innebär att allmänläkarna överlag har kort tid på sig att överlåta sin praktik nästa år.

Vi frågar oss dock, vem vågar ta över en verksamhet med för framtiden helt okända spelregler? Nej, bättre vore att ha blidkat EU med att genomföra helt fri etablering, det hade väl följt principerna om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering. Därefter kunde man i lugn och ro utvecklat ett system på basen av nuvarande, i stället för att avskaffa taxan.

Gunnar Welander

Gunnar Welander
är ordförande i Svenska privat­läkarföreningen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev