onsdag22 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ett första men ärligt steg mot ett ökat samarbete om kroniska sjukdomar”

Publicerad: 14 april 2014, 11:27

Vi diskuterar gärna hur vården av personer med kroniska sjukdomar kan förbättras, skriver Jacob Tellgren, vd för MSD Sverige.


Regeringen satsar 450 miljoner kronor på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar som diabetes, reumatism, och olika neurologiska sjukdomar. Det är ett mycket ambitiöst och uppskattat förbättringsarbete. Samtidigt är det utan tvekan en mycket stor utmaning när det största ansvaret för att förbättra behandlingsresultaten sist och slutligen vilar på hälso- och sjukvården. Både vad gäller att öka patientens delaktighet i vården och för att nå uppsatta behandlingsmål. Vi som läkemedelsföretag vill bidra och diskuterar gärna med vården hur detta kan ske.

Verksamhetscheferna vid landets drygt 1 200 vårdcentraler fick nyligen ett brev från socialminister Göran Hägglund (KD) där han uppmanade dem att se möjligheterna i regeringens nya satsning. Han lyfte då fram diabetesvården som ett område där det finns stora förbättringsmöjligheter.

De totala kostnaderna för diabetes i Sverige beräknas uppgå till cirka 8 miljarder kronor per år. Enligt Nationella diabetesregistret når endast omkring hälften av patienterna med typ 2-diabetes behandlingsmålet för blodsocker. Likaså nås inte målen för blodtryck och blodfetter. Risken för att dö i hjärt-kärlsjukdomar är två till tre gånger högre för diabetiker än för personer som inte har diabetes.

Det är också bra att regeringen vill att Socialstyrelsen i större utsträckning ska komplettera riktlinjerna med tydliga mål om vad sjukvården ska uppnå. Tydliga mål skapar helt nya möjligheter för oss som företag att vara med och ta ansvar för att patienter når sina behandlingsmål.

Vi vill bidra till resultatbaserade lösningar där vi, vid sidan av att leverera läkemedel, tillsammans med sjukvården tar ansvar för att exempelvis diabetiker når målnivåer för blodsocker, eller att mål för blodfetter och blodtryck nås.

Det kan till exempel handla om att garantera att ett överenskommet behandlingssvar nås inom avtalad tid. Med andra ord, landstingen betalar endast för lyckade behandlingsförsök. Vi vill diskutera med landsting vad vi tillsammans kan göra för att hitta nya samarbetsformer.

Vägen till att fler patienter med diabetes ska må bra och nå sina målvärden går sannolikt genom en klok användning av flera olika behandlingsmöjligheter. Genom ett öppnare synsätt och en gemensam målsättning om en bättre behandlad patient kan vi alla nå våra enskilda mål. Bättre hälsa och livskvalitet för patienten, högre måluppfyllnad och bättre utnyttjande av gemensamma resurser för landstingen och vården, samt bättre avsättning för nya och viktiga innovativa läkemedel för oss som läkemedelsbolag.

Vi är övertygade om att det finns ett stort intresse i landstingen att hitta nya samarbetsformer och vi är redan i dag engagerade i flera mycket intressanta projekt med stora och små landsting där vi bland annat utvärderar hur resultatbaserade lösningar i praktiken kan fungera. Det här är ett första men ett ärligt steg från vår sida mot ett ökat samarbete för en förbättrad sjukvård för personer med kroniska sjukdomar.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev