Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ett universitetssjukhus i Skåne är nog

Publicerad: 9 April 2008, 05:59

Regionen har inte råd med universitetssjukhus i både Malmö och Lund, vare sig ekonomiskt eller om medborgarna ska få ”vård i världsklass”, skriver Ingemar Ihse.


Den medicinska kunskapsmassan växer med rekordfart. Samtidigt sker en exempellös högteknologisk och farmakologisk utveckling. Sjukvården blir därigenom alltmer komplex.

Behandlings­resultaten är bättre på sjukhus med många patienter med en viss diagnos. Högvolymsjukhus har lägre dödlighet och färre komplikationer efter operation, och längre överlevnad för patienter med cancer. För optimal vård måste patienter med mindre vanliga diagnoser och/eller behov av specialvård därför koncentreras till färre sjukhus än i dag.

Dessa är de viktigaste drivkrafterna till att större vårdenheter nu skapas världen över och att profilering av vården sker för att öka patientunderlag och därmed erfarenhet och kunnande hos behandlingsteamen.

Utvecklingen bidrar också till de skenande sjukvårdskostnaderna. Det är därför inte bara patienter som måste koncentreras utan också dyr utrustning och välutbildad personal.
Skåne är det enda landsting som har två självständiga universitetssjukhus. Det har Skåne inte råd med, vare sig ekonomiskt eller om man vill erbjuda medborgarna en ”vård i världsklass”.

I Sverige finns två stora univer­sitetssjukhus, i Stockholm och Göte­borg. Där finns förutsättningar att utveckla och bibehålla rikssjukvård på ett helt annat sätt än i den splittrade södra landsändan. Tunga utredningar talar också för ett skånskt universitetssjukhus. Per Bengtssons utredning Högspecialiserad vård – kartläggning och förslag Ds 2003:56 och Mats Svegfors ansvarsutredning, SOU 2007:10, beskriver en region, ett universitets-/regionsjukhus!

Nu pågår planering för att profilera den högspecialiserade vården i Lund och Malmö och det är ett bra initiativ. Sådana försök har emellertid gjorts och misslyckats med jämna mellanrum de senaste 40 åren. Det kommer inte att lyckas denna gång heller om regionpolitikerna inte tar mod till sig och tillsätter en gemensam chef för de båda sjukhusen! En annan förutsättning är att personalen är delaktig i förändringsarbetet.

I Dagens Medicin nr 9/08 skrev Louise Bringselius, forskare i företagsekonomi, att personalmotstånd är det största hindret för fusioner i kunskapsintensiv offentlig sektor. Hon skrev också att ett lyckosamt genomförande av mer omfattande förändringar i vården är beroende av läkarnas kompetens och motivation.

Det nu liggande förslaget till profilering har hastats fram av de båda sjukhuscheferna. Läkarnas ”kompetens och motivation”, har inte efterfrågats. Det kan vara en orsak till att förslaget, om det genomförs, knappast kommer att stärka den högspecialiserade vården, något som uppgavs vara tanken med profileringen. Det är till exempel svårbegripligt att man föreslår nedläggning av redan nationellt ledande specialiteter på det ena sjukhuset för att i stället bygga upp liknande verksamhet mer eller mindre från grunden på det andra.

Liksom vid tidigare samordningsförsök har man backat efter kritik och protester och inför ökad öppenhet i processen, som nu leds av två ordföranden i styrgruppen och två projektledare, en från vardera sjukhuset!

Ett samlat universitetssjukhus ger förutsättningar för bättre vårdkvalitet och stärkt ”konkurrenskraft” på det nationella planet. Dessutom blir verksamheten på sikt mer effektiv, även kostnadseffektiv, när antalet dubblerade specialiteter minskar.

Hur ska då detta uppnås? Jo, genom att:

■ Snarast utse en gemensam chef för de båda sjukhusen.

■ Skapa en gemensam administrativ ledning, det vill säga en ekonomi-, en personal-, en utvecklings- och icke minst en informationsavdelning.

■ När den nya sjukhusstrukturen börjar bli etablerad, tillsammans med medarbetarna gradvis göra den rationalisering och profilering av de medicinska specialiteterna som ger störst möjlighet till ”en högspecialiserad sjukvård i världsklass”.

Ingemar Ihse

Ingemar Ihse
är professor emeritus i kirurgi och före detta chefläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev