Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Få vill betala för forskning om livsmedel

Publicerad: 24 oktober 2007, 05:00

REPLIK Livsmedelsverkets expertgrupp för kostfrågor lämnar här ett inlägg i debatten om kostråd.


Expertgruppen för kost- och hälsofrågor bistår Livsmedels­verket i arbetet med att ta fram kostråd baserade på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen. Vi beskriver här processen bakom tillkomsten av kostråden, speciellt hur vi värderar det vetenskapliga underlaget. Det första steget är att tolka vetenskapliga studier. Förenklat kan man säga att det finns tre kategorier av studier; det vill säga observationsstudier, interventionsstudier och experimentella studier.

Det vetenskapliga bevisvärdet eller evidensstyrkan varierar mellan de olika typerna av studier. Vanligtvis har fynd gjorda i observationsstudier relativt låg evidensgrad. Det gäller bland annat det vi kallar ekologiska studier, där man jämför statistik för sjuklighet i olika länder med statistik för näringsintag. Högre evidensgrad har epidemiologiska tvärsnittsstudier, där man i en ögonblicksbild analyserar förhållanden mellan kostintag och sjuklighet hos en större grupp individer.

Nästa steg på evidensstegen är epidemiologiska longitudinella studier där motsvarande förhållanden följs under en längre tid. Ett problem med epidemiologiska koststudier är att tillförlitligheten i kostdata ofta är låg. Vanligen underrapporteras  onyttiga  livsmedel, medan förment  nyttiga  livsmedel överrapporteras.

En annan svaghet med epidemiologiska studier är att orsakssambanden sällan kan fastställas med säkerhet. Tidigare, när kunskapsmängden var mindre, kunde kostråd baseras på observationsstudier, men i dag anser vi inte att det är tillräckligt. Fynd som först görs i epidemiologiska studier behöver bekräftas i olika former av behandlingsstudier innan de kan inlemmas i kostråd till allmänheten.

Starkast evidensgrad har vanligtvis interventionsstudier, särskilt de som har sjukdom och död som utfall. Allra högst evidensstyrka har den randomiserade kontrollerade dubbel-blinda behandlingsstudien. Detta så kallade RCT-koncept är från början utarbetat för läkemedelsforskning och fungerar där vanligtvis väl. Man tillför en för individen obekant substans, såsom ett läkemedel, och jämför därefter effekten mot placebo­piller med ett identiskt utseende. Strikta RCT-studier är svåra att genomföra inom kostvetenskapen. En kostintervention är ofta mer komplex och följsamheten vanligtvis lägre än vid läke­medelsstudier.  Det är sällan möjligt att dölja för testpersonerna vad som är den kostkomponent som undersöks och vad som är kontroll­kosten.

Problemet med över- respektive underrapportering av kostintaget kvarstår. De stora läkemedelsbehandlingsstudierna bekostas av läkemedelsindustrin. Benägenheten att bedriva forskning är betydligt lägre inom livsmedelsindustrin. Äter gör vi ändå. Svårigheten att få till stånd stora kostinterventionsstudier och studiernas komplexitet bidrar därför till att befintliga studiers evidensgrad ofta klassas som låg.

Ett kompletterande steg i den vetenskapliga processen utgörs av de experimentella studierna. Genom att testa kostfaktorer i cellsystem eller hos experimentdjur kan man förstå de biologiska och molekylära mekanismerna bakom en effekt. Experimentella studier görs också på människa.

En expertgrupps uppdrag är att kontinuerligt utvärdera ny kunskap och sätta den i relation till gammal kunskap. Förmågan att vetenskapligt kritiskt granska baseras på vetenskaplig erfarenhet inom kunskapsfältet. Livsmedelsverkets rådgivande expertgrupp utgörs av tolv av landets ledande forskare och experter inom nutritionsområdet med kompetens inom klinisk forskning, epidemiologi, livsmedels­vetenskap, fetma, diabetes, tandhälsa och cancer, inklusive representanter, med egen ämneskunskap, för Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

Det sista steget i kunskapsprocessen för att nå fram till praktiska kostråd är en vetenskaplig diskussion som leder till ett beslut. Särskilt för rekommendationer som har betydelse för hälsan är det ett reglerat krav att beslut fattas av forskare med legitimitet inom vetenskapsfältet, och med största möjliga enighet. Beslutsprocessen är densamma i professionella organisationer, till exempel American Heart Association (http://www.americanheart.org/presenter.jhtml?identifier=851), nationella reglerande organ, till exempel Livsmedelsverket (http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13925&epslanguage=SV) och internationella organ, till exempel European Food Safety Authority (http://www.efsa.europa.eu/EFSA/ScientificPanels/efsa_locale-1178620753812_NDA.htm) eller WHO (http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/trs916/kit/en/), som arbetar med allmänna kostråd.

Goda forskare visar ödmjukhet inför ett ständigt föränderligt kunskapsläge. Expertgruppen känner ett stort ansvar för att tillsammans med Livsmedels­verket, på basen av bästa tillgängliga kunskap, ta fram kostråd som främjar hälsa för den friska svenska befolkningen. Vid sjukliga tillstånd gäller andra regelverk. Livsmedelsverket och expertgruppen följer kunskapsläget via studier av den nationella och internationella litteraturen. På basen av ny och bättre vetenskaplig kunskap revideras de befintliga riktlinjerna kontinuerligt.

Tommy Cederholm

Tommy Cederholm
 är professor i klinisk nutrition, Uppsala universitet, överläkare i geriatrik vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, samt ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost- och hälsofrågor, vilkas samtliga tolv ledamöter står bakom texten.

Läs tidigare debattartiklar:

Ovetenskapligt när röstning avgör kostråd

Livsmedelsverkets kostråd vilar på vetenskaplig grund

Kostråd saknar ofta vetenskaplig grund

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev