Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Fånga upp individer som mår psykiskt dåligt tidigt”

Elevhälsan skulle kunna ansvara för kontinuerliga bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan, föreslår Linda Lindberg (SD) och Clara Aranda (SD).

Publicerad: 14 mars 2022, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Linda Lindberg (SD), socialpolitisk talesperson. Clara Aranda (SD), ledamot i socialutskottet.


Ämnen i artikeln:

SverigedemokraternaBarnpsykiatri

Utvecklingen är tydlig. Allt fler unga i Sverige mår dåligt och behovet av vård inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, är större än någonsin. Tyvärr har inte kapaciteten hängt med. Redan före pandemin var långa väntetider inom den psykiatriska vården ett stort problem och ännu har vi inte heller sett pandemins långsiktiga konsekvenser på den psykiska hälsan. 

Socialdemokraterna talade sig varma inför valet 2018 om vikten av att reducera köerna och att barn och unga som mår dåligt inte ska behöva vänta på vård. Regeringens insatser är för kortsiktiga och utvecklingen är fortsatt mycket oroväckande i nästintill alla landets regioner. 

Läs mer: Skåne: Föräldrar frustrerade över långa bup-köer 

Den 31 januari presenterade Sveriges Radio Ekot en granskning som visar att det saknas flera hundra anställda inom bup. Personalsituationen leder till försämrad kvalitet och minskad tillgänglighet. Rekryteringsproblematiken grundar sig bland annat i en brist på psykologer, sjuksköterskor och specialistläkare. Många verksamhetschefer menar att det är svårt att möta lönenivåer från konkurrerande arbetsgivare och att det framför allt krävs ekonomiska resurser för att kunna anställa fler.

Det faktum att barn och unga som söker vård hos bup får vänta oacceptabelt länge på behandling och utredning är ett stort misslyckande för den nuvarande regeringen. Tillstånd som är behandlingsbara riskerar att förvärras och permanentas, med både mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd.

För att hantera de långa och akuta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är det dags att vi börjar tänka utanför boxen. Det är minst sagt ineffektivt att låta befintliga behandlingsresurser begränsas enbart till vården, när vi med fördel kan arbeta för att tillgängliggöra behandlingskompetens ute i våra skolor, där målgruppen spenderar större delen av sin tid.

Elevhälsan ansvarar i dag för både den fysiska och den psykiska hälsan hos elever, ett ansvar som både kan stärkas och utvecklas. Elevhälsan skulle med fördel kunna ansvara för kontinuerliga bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan för att tidigt fånga upp individer som mår psykiskt dåligt. Förutom detta behövs mer forskning på området och vi vill se ett nationellt forskningsprogram som ska säkra utvecklingen av nya metoder och arbetssätt. 

Vi har länge drivit frågan om stärkt psykiatrisk kompetens inom primärvården för att kunna erbjuda snabba insatser som en första åtgärd i väntan på specialistvård. Med tanke på den ökade efterfrågan på samtalsstöd är det av yttersta vikt att den föreslagna nationella stödlinjen för personer med psykisk ohälsa och suicidalitet, samt anhöriga och närstående, blir verklighet snarast. Det är dessvärre en fråga som vår regering dragit i långbänk, trots att Folkhälsomyndigheten klart och tydligt rapporterat om det uppenbara behovet av en sådan viktig stödfunktion.

Nyckelordet för en reell förändring är långsiktighet. Sverige behöver därför en väl genomarbetad nationell strategi för det samlade arbetet med psykisk hälsa. Vi vill se en seriös och genomarbetad plan där insatserna står i proportion till den folkhälsoutmaning som vi faktiskt står inför.                

När regeringen fortsätter att lägga över ansvaret på regionerna ser vi istället ett stort behov av ett större nationellt ansvarstagande, för att hantera den här allvarliga utvecklingen. Det är inte möjligt för landets regioner att lösa detta på egen hand, och det går inte heller att utkräva det.

Sverigedemokraterna efterfrågar därför en tydligare nationell styrning. Vi är, till skillnad från regeringen, redo att ta krafttag för att vända den negativa utvecklingen och snarast möjligt skapa betydligt bättre förutsättningar för de barn och unga i vårt land som mår psykiskt dåligt.

Linda Lindberg (SD), socialpolitisk talesperson

Clara Aranda (SD), ledamot i socialutskottet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev