”Farligt att ge sig in i en debatt utan att ha läst på”

Det är farligt att ge sig in i en debatt utan att ha läst på. Dagen innan jag lämnade över utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter gav sig Sineva Ribeiro (ordförande i Vårdförbundet) och Ami Hommel (ordförande i Svensk sjuksköterskeförening) ut i debatten – utan att ha läst utredningen. Det är lite pinsamt för dessa kompetenta företrädare att det blev så fel.

Ett av deras påståenden är att elva specialistutbildningar ska bli tre.

I utredningen presenterar jag fyra olika exempel på statlig styrning i högskoleförordningens examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeutbildningen. Av dessa förordar jag ett alternativ som ger landsting, regioner och kommuner möjlighet att ta ett ökat ansvar för att kartlägga och prognostisera behovet av specialistsjuksköterskekompetens och i samverkan med lärosätena förse lärosätena med ett underlag för vilka utbildningar de ska besluta sig för att genomföra. Jag anser dock att staten bör garantera försörjningen av specialistsjuksköterskeutbildningen inom tre specialiseringsområden. Huvudmännen kommer att behöva stöd i kartläggningen och prognosarbetet, vilket utredningen ger.

Under utredningens gång har jag tagit emot förslag om en mängd olika specialiseringsområden. Jag har räknat till sammanlagt 26 förslag. Det förslag jag förordar hindrar inte att flera av dessa inriktningar förverkligas på lärosätena – om vården behöver dessa.

Den examensbeskrivning som nu gäller för specialistsjuksköterskeutbildningen har många år på nacken. Den har endast kompletterats med en tolfte inriktning det senaste årtiondet. Examensbeskrivningar ändras inte ofta, samtidigt som vården ständigt utvecklas och förändras. Det innebär att det behövs en ännu större flexibilitet än den nuvarande examensbeskrivningen tillåter.

Min förhoppning är att debatten och remissbehandlingen ska ge ytterligare underlag inför ett beslut om hur detaljerat staten ska styra utformningen av specialistsjuksköterskeutbildningen.

Ett annat påstående är att utredningen föreslår en inskränkning av lärosätenas examensrätt.

Det är helt fel. Utredningen lägger inget förslag i den frågan. Det har inte heller varit vårt uppdrag. Frågan om dubbel examen är tidigare utredd – bland annat av Lars Haikola. Den utredning jag presenterade den 1 november instämmer i tidigare utredningars slutsatser – men innehåller inget förslag i den delen.

Ett tredje påstående är att utredningen skulle försvaga den akademiska kopplingen och omvårdnadsområdet.

Huvudmannaskapet ska även fortsättningsvis ligga på universitet och högskolor

Det är helt fel. Vi har haft i uppdrag att utreda det framtida huvudmannaskapet för specialistsjuksköterskeutbildningen. I utredningen konstaterar vi att det inte finns några starka skäl att uppdra till sjukvårdshuvudmännen att vara huvudman – utan huvudmannaskapet ska även fortsättningsvis ligga på universitet och högskolor.

Vi föreslår även en reglering av studenternas examensarbete och att det ska omfatta 15 högskolepoäng. Detta bland annat för att specialistsjuksköterskan ska vara behörig för antagning till forskarutbildning.

Vi föreslår att staten ska avsätta 200 miljoner kronor till omvårdnadsforskningen.

Utredningen presenterar dessutom en mängd förslag som rimligtvis borde tilltala Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.

Det vore klädsamt om Sineva Ribeiro och Ami Hommel läste utredningen innan de gav sig in i debatten.

KENTH NAUCLÉR