”Fast läkarkontakt för de flesta är navet i reformeringen”

Den 6 april fattade riksdagen viktiga beslut för att stärka den svenska primärvården. Besluten innebär ingen revolution utan är ett av många steg mot att primärvården och den nära vården ska bli basen i det svenska sjukvårdssystemet. Läkarkontinuitet, det vill säga att de flesta ska ha en fast läkarkontakt, är navet i reformeringen. Glädjande var dessutom att besluten fattades med stor politisk samsyn även om det fanns olika uppfattningar om detaljer. 

Föga förvånande är det att de läkare som är företrädare för landets distriktsläkare återigen hårt kritiserar reformeringen av svensk primärvård. Man gör så med två rätt kända argument, nämligen att ”listningen inte ska ske på hus utan på läkare” och att de digitala vårdgivarna inte stoppas. 

LÄS MER: Primärvårdspropp klubbad i riksdagen

Det första argumentet visar att företrädarna inte förstår eller vill förstå hur primärvården fungerar. Primärvården är skattefinansierad och regionerna har ansvaret för verksamheten. Regionerna ska enligt lag använda sig av Lagen om valfrihetssystem, LOV, för att upphandla primärvård för sin befolkning. Patienten väljer vilken juridisk enhet som ska svara för leveransen. Det kallas i lagstiftningen för listning, jag kan hålla med om att begreppet är något otydligt. Listning i den bemärkelsen är alltså ett juridiskt bindande avtal där leverantören förbinder sig att leverera primärvård enligt ett särskilt avtal till den patient som valt utföraren och får då från regionen en ekonomisk ersättning som ska täcka alla omkostnader, inte bara läkarlöner utan lön till andra personalgrupper, hyra, utrustning, etcetera etcetera. Det riksdagen nu har beslutat innebär att listningen regleras ytterligare genom att primärvårdsenheten exempelvis får rätt att begära ett tak för maximalt antal patienter. 

Riksdagens beslut skärper också patientens rätt att ha en fast läkare på den primärvårdsenhet man valt. Det är en grundläggande medicinsk fråga. Läkarkontinuitet är helt avgörande för att höja kvaliteten, kunna arbeta förebyggande, öka attraktiviteten i att som läkare arbeta i primärvård, och inte minst höja effektiviteten. Det är effektivare om en läkare handlägger en patient som hen känner sedan lång tid tillbaka istället för att ständigt se nya ansikten.

Båda dessa delar är avgörande för att stärka primärvården. Tydligare regler för upphandling, LOV, med listning samt skärpta krav i lagstiftning om rätt till fast läkare. Jag måste också säga att jag tvivlar på att de båda företrädarna har landets distriktsläkare bakom sig när man kräver att de inte bara ska vara fasta läkare utan också åta sig rollen som leverantör och leva upp till de krav som ställs på ekonomisk redovisning enligt LOV med tillhörande upphandlingsunderlag. 

Det andra exemplet som företrädarna använder är återigen att peka på de digitala vårdgivarna som det allt överskuggande problemet för den svenska primärvården. Bland alla de patienter som använder digitala vårdgivare är uppfattningen en annan. Kry, Min doktor etcetera är mycket bra komplement till den fysiska primärvården. De har kommit för att stanna och fyller ett viktigt behov även om de vad gäller ekonomiska resurser får en bråkdel av vad den fysiska vården får. Jag och Centerpartiet ser en fördel i att den digitala vården och den fysiska vården fortsätter att utvecklas tillsammans för att erbjuda bra vård för patienterna. Ersättningssystemen måste utvecklas, men vi kommer inte att rösta för att sätta stopp för digitala vårdgivare.

Anders W Jonsson (C), sjukvårdspolitisk talesperson för Centerpartiet, riksdagsledamot och barnläkare