Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Fel att "döma" barnporrdömd läkare sedan straffet avtjänats

Publicerad: 7 Februari 2007, 07:12

Läkaren är dömd för det brott han begått och har avtjänat sitt straff. Jag kan inte se att han inte ska få fortsätta att utöva sitt yrke. Det skriver läkaren Axel Brattberg apropå att en läkare som dömts för barnporrbrott får behålla sin legitimation.


En läkare, manlig, i Växjö dömdes för några år sedan för barnpornografibrott. Samtidigt inleddes en långvarig process avseende frågan om också hans läkarlegitimation skulle återkallas. Nyligen har Regeringsrätten beslutat att skäl för detta inte föreligger.

Läkaren får alltså behålla sin legitimation och kan fortsätta att arbeta. Detta har väckt intensiva reaktioner på många håll. Hans lämplighet för sitt yrke har dragits i tvivelsmål, och förnyade krav rests på legitimationens återkallande. Som ytterligare skäl anges också att han har sexchattat på så kallade ungdomssajter på internet.

Innehav/bruk av barnpornografi är kriminellt. Sexchattande är inte kriminellt. Båda aktiviteterna sker virtuellt, och ingen personlig kontakt förekommer.

Gör dessa aktiviteter per automatik en person olämplig som läkare?

Jag ser bruk av barnpornografi som ett uttryck för en persons fantasiliv, ett uttryck som alltså numera är kriminellt. Barnpornografiskt material har funnits så länge människan sysslat med avbildning. Internet och datatekniken har ökat utbudet och tillgängligheten i närmast ofattbar omfattning. Man har därvid fått upp ögonen för att produktionsledet av materialet innebär att direkta övergrepp mot barn begås, vilket är huvudskälet för kriminaliseringen.

Spridningssättet via internet har medfört att bruk och sparande av sådant material kan spåras och en bestämd person bindas därtill. Bruk av barnpornografi på internet innebär alltså att vederbörande exponerar delar av sitt fantasiliv offentligt. Därmed är det möjligt för polisen och rättsväsendet att ingripa mot detta speciella – kriminella – uttryck för fantasilivet.

Hur är det då med fantasierna som sådana? Borde inte fantasilivet vara en fredad zon för varje individ, fri från ingrepp utifrån, så länge hon inte lider av det och det inte skadar någon annan? Vad vet vi egentligen om våra medmänniskors fantasiliv, om vad de tänker och tycker och har för sig i den inre världen? När är det klandervärt? När är det brottsligt? Detta är föremål för värdering på olika sätt. Dock, så länge vederbörande kan skilja mellan den inre och den reella världen utövas inget våld och begås inga sexuella handlingar.

Jag kan inte se att fantasilivet i sig har något som helst att göra med frågan om en person är lämplig som utövare av läkaryrket. Inget förtroende skadas så länge ingen vet något om fantasierna. Får andra däremot veta kan deras egna fantasier gå igång, och vederbörande kan komma att tillvitas en mängd egenskaper och gärningar som inte är individens egna, utan sprungna ur andras fantasier.

Den aktuella läkaren är dömd för det brott han begått och har avtjänat sitt straff för detta. Jag kan inte se att han inte ska få fortsätta att utöva sitt yrke. Han ska inte dömas ytterligare av en mobb – omgivningen, Läkarförbundet, kvällspressen, Dagens Medicin, Socialstyrelsen – vars känslor löper amok, och som moraliserar över hans fantasiliv.

Axel Brattberg

Läs även Helena Karléns och Carl Göran Svedins replik på inlägget Axel Brattberg
är överläkare vid rehabiliteringskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev