Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Fel att slopa rutinprov på navelsträng”

Publicerad: 26 mars 2014, 05:30

REPLIK Det fanns en orsak till att proven infördes och med kunskap och goda rutiner finner vi det osannolikt att föräldrarna skulle motsätta sig dem – om personalen har en positiv attityd, skriver läkare vid Karolinska.


Ämnen i artikeln:

Neonatalvård

Vi, erfarna läkare inom förlossning och neonatalvård, finner det märkligt att en grupp av neonatologer, en obstetriker samt barnmorskor inklusive ordförande och vice ordförande i Barnmorskeförbundet, föreslår avskaffande av rutinmässigt navelsträngs­prov med argumentet att ”provtagningen kan påverka hur förlossningen uppfattas av både personal och föräldrar”. Oss veterligt har ingen undersökt föräldrarnas syn på denna provtagning. Huruvida personalen påverkas är en fråga om professionalitet som kan lösas med utbildning.

Historiskt sett har skadade barn ansetts vara ”förlossningsskadade av syrebrist”. Under de senaste 20 åren har man kunnat visa att syrebrist under förlossning är en ovanlig orsak. Skadan har oftare uppkommit under graviditeten eller i nyföddhetstiden. Syra-basprovtagning på navelsträngen vid födelsen bekräftar eller avfärdar om syrebrist förekommit i slutet av förlossningen, vilket är en viktig information när ett medtaget barn föds. För att få ett rättvisande prov behöver det tas inom 90 sekunder från födelsen. Vi som upplever denna situation och den stress som uppstår i förlossningsrummet vet att provtagningen kan försenas eller misslyckas – eller glömmas – till följd av bristande vana/rutin.

Vad vill vi använda svaret till?

1 Som grund för beslut om kylbehandling. Denna behandling är ett alternativ för att efter förlossningen minska /undvika hjärnskador efter syrebrist. Behandlingen är emellertid inte ofarlig och rätt patienter måste väljas. Saknas syra-basprov kan ”fel” patient utsättas för en onödig risk, alternativt att någon inte får bästa behandling.

2 Som del i utvärderingen av ett individuellt förlossningsförlopp. Varje förlossning övervakas med tanke på uppseglande syrebrist. Cirka 5-10 procent av alla förlossningar avslutas med kejsarsnitt eller sugklocka på indikation hotande syrebrist. Målsättningen är att förlösa kvinnan i ett tidigt skede av denna process, innan barnet tagit skada, något som vi oftast lyckas med. Detta kräver dock kontinuerlig fortbildning för att tyda fosterljudskurvor och regelbundet diskutera handläggning i efterhand.

Ett piggt barn är ett piggt barn oavsett provsvar. Men handläggning och tidpunkt för intervention kan diskuteras och då spelar syra-basstatus en viktig del vid utvärderingen.

3 Som led i kvalitetssäkring och uppföljning. Sjukvården behöver kvalitetsuppföljning av sin verksamhet. Om en klinik har betydligt större andel fall av metabolisk acidos (uttalad syrebrist) än andra föreligger en brist i deras verksamhet som måste åtgärdas. Då Apgarpoäng och metabolisk acidos speglar olika fysiologiska mekanismer är båda viktiga kvalitetsparametrar vid uppföljning av verksamheten. Här finner vi syra-basprovet som en viktig pusselbit i utredningen. Detsamma gäller vid bedömning av ansvarsärenden, samt för SNAP II-bedömning (Score for Acute Neonatal Physiology), ett nationellt täckande register för alla barn vårdade på neonatalavdelning.

Det fanns en orsak till varför rutinmässig provtagning infördes, nämligen bristen på adekvat provtagning när det verkligen behövdes. Med kunskap och goda rutiner finner vi det osannolikt att föräldrarna skulle motsätta sig denna provtagning – förutsatt att personalen har en positiv attityd. Barnmorskeförbundet inbjöd under hösten 2013 till ett symposium där några av oss deltog i gemensamma diskussioner om olika rutiner i vården som kan vara kontroversiella, bland annat navelsträngsprovtagning. Vi tror att dialog och samarbete utvecklar både vårdkvalitet och patient-säkerhet bättre än ensidiga utspel, till gagn för den födande kvinnan och det nyfödda barnet.

Relaterat material

”Stoppa de rutinmässiga proven på navelsträngen”

Ämnen i artikeln:

Neonatalvård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News