Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Finanskris i landstingen riskerar förvärra en ekonomisk recession

Publicerad: 16 december 2008, 11:10

Regeringen bör satsa på en permanent nivåhöjning av de generella statsbidragen med totalt 8 miljarder per år från 2010, skriver Eva Nilsson Bågenholm och Kåre H Jansson.


Finanskrisen har nu börjat sätta tydliga spår i den reala ekonomin. Här hemma ökar varslen i snabb takt och världsekonomin är på väg in i den värsta recessionen sedan 1930-talet. Arbetsmarknadens försvagning under loppet av 2009 slår snabbt igenom på landstingens och kommunernas skatteunderlag. Det ekonomiska läget börjar se alltmer bekymmersamt ut. Särskilt för landstingen försämras ekonomin på grund av det höga kostnadstrycket.

Människor slutar inte bli sjuka för att konjunkturen vänder. Risken är snarare att ohälsan ökar. Nya mediciner och behandlingar introduceras och förväntningarna på vad vården ska åstadkomma är fortsatt höga.

Redan nästa år måste över hälften av landstingen försöka dra ned på personalen eller höja skatten för att nå balans i ekonomin. Det betyder i praktiken ökad arbetslöshet, färre vårdplatser, längre vårdköer och försämrad patientsäkerhet.

I dessa dagar, när budgeterna för år 2009 klubbas igenom, måste 13 av 21 landsting dra ned verksamheten med mellan 1 och 7 procent för att nå balanskravet. Dessa neddragningar kommer att slå hårt mot sysselsättningen och bidra till den pågående recessionen. Och som alltid när landstingen ska spara pengar kommer kliniker att stängas och antalet vårdplatser att dras ned.
för att undvika alltför stora försämringar av vården har flera landsting beslutat höja skatten, vilket är olyckligt i rådande konjunkturläge.

En höjning av landstingsskatten slår hårt mot efterfrågan i ekonomin, eftersom det är en skatt som alla låg- och medelinkomsttagare betalar. Inom dess grupper är konsumtionskvoten hög och en skattehöjning får därmed stort genomslag på den samlade privata konsumtionen.

För att undvika att landstings­sektorn bidrar till att förvärra recessionen är det synnerligen angeläget att regeringen snabbt ger besked om ökade statsbidrag. Ett sådant besked måste komma innan landstingen gör verklighet av planerade neddragningar och skattehöjningar. Av alla alternativa finanspolitiska strategier som regeringen kan välja torde en passivitet vad gäller landstingens ekonomi höra till de allra sämsta.

På vilket sätt bör då statsbidragen förstärkas? Vi menar att tillfälliga stimulanspengar inte är rätt väg att välja. Risken är uppenbar att tillfälliga pengar används endast för att städa upp i landstingens balansräkningar.

För att ingjuta mod måste i stället landstingen ges så stabila planeringsförutsättningar som möjligt. Regeringen bör därför satsa på en permanent nivåhöjning av de generella statsbidragen. Då kommer vårdgivarna våga behålla sina medarbetare och kanske också nyrekrytera en del för att öppna fler vårdplatser. Inte minst inom psykiatrin och den kommunala vården är behoven av fler platser stora. En annan poäng med en sysselsättningssatsning är att landsting och kommuner i rådande konjunkturläge har en ovanligt god chans att locka fler ungdomar till att arbeta inom vården. Vården står inför en besvärlig generationsväxling och en satsning i dag skulle lösa en del av personalförsörjningen för lång tid framåt.

Vi menar att nya pengar dels bör kompensera för landstingens vikande skatteunderlag, dels ge utrymme för en viss utbyggnad.

Bara den första delen kommer att kräva runt 5 miljarder kronor. Om vi därutöver ska få en utbyggnad och en positiv effekt på sysselsättningen krävs ytterligare några miljarder.

För att korta dagens vårdköer och möta de växande behoven bedömer vi att det krävs ett ökat utrymme på cirka 2 procent. När hänsyn tagits till möjliga effektiviseringar de kommande åren blir vår slutsats att det generella statsbidraget till landstingen behöver nivåhöjas med totalt cirka 5 miljarder kronor från och med 2009 och ytterligare 3 miljarder år 2010.

Eva Nilsson Bågenholm
Kåre H Jansson

Eva Nilsson Bågenholm
är ordförande för Läkarförbundet.

Kåre H Jansson
är utredningschef vid Läkarförbundet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev