Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Finns viljan att arbeta personcentrerat?”

Patienten betraktas fortfarande som ett objekt trots att man säger att man arbetar personcentrerat, anser Håkan Hedman från Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet. (3 kommentar)

Publicerad: 10 mars 2022, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Håkan Hedman, medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, ledamot i styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, samt förbundsordförande för Njurförbundet.

Foto: Johan Wingborg


Ämnen i artikeln:

Personcentrerad vårdGöteborgs universitet

Företrädare för sjukvården hävdar ofta att man arbetar personcentrerat utan att man sannolikt förstår innebörden i begreppet. I de rapporter som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterar, senast i november 2021, framkommer att svenska patienter upplever näst lägst grad av delaktighet i jämförelse med patienter i andra länder inom OECD.

Personcentrerad vård innebär att patienten är en medaktör i sin vård, en partner, och att patientens berättelse är en viktig utgångspunkt för den vårdplan som fastställs tillsammans med patienten.

Läs mer: ”Jag brinner för det patientnära arbetet” 

Det är troligen få personer i Sverige med erfarenhet av att vara patient som har upplevt att vården är personcentrerad, trots att de flesta regioner i landet hävdar att de infört personcentrerad vård. Den svenska sjukvården styrs fortfarande i ett hierarkiskt system där läkaren står överst och där patienten är ett objekt som inte ryms inom beslutsprocessen. Detta trots att patienten är den som har bäst kunskap om sin egen situation och sin sjukdom.

Läkarna rondar på samma sätt som man alltid har gjort. Det innebär att en grupp läkare och sjuksköterskor placerar sig i en ring runt patienten och ställer frågor inför medpatienter med tystnadsplikten tillfälligt satt ur spel. Ordinationer och andra beslut tas då inte patienten deltar. Patienten får i bästa fall informationen i efterhand från en sjuksköterska. Rutiner saknas för att stödja patientens kunskapssökande och hur personalen kan ta del av patientens egna strategier för att må väl, sin egenvård. Vem människan är, som för tillfället är patient, skaffar personalen alltför sällan sig kunskap om. Patienten betraktas fortfarande som ett objekt trots att man säger att man arbetar personcentrerat.

Det finns ett fåtal goda exempel där man infört personcentrering och ronden ersatts med möten mellan patient, läkare och övrig vårdpersonal i enskilda rum. Även om patienten måste förflyttas vid varje möte så är de ömsesidiga vinsterna så mycket större.

Att jämförelser med övriga OECD visar att svenska patienter upplever att de har liten delaktighet i vården är inte särskilt överraskande. Det finns höga ambitioner i regionerna att införa personcentrerad vård. Tyvärr har det i mindre omfattning nått ut till verksamheterna som möter patienterna, vilket Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar i sina rapporter. 

Sjukvården är i behov av en systemförändring som leder till verklig personcentrering på alla nivåer. Det finns mycket forskning, bland annat vid Göteborgs universitet, som visar att samhället gör hälsoekonomiska vinster och att patienten får ökad livskvalitet då vården är personcentrerad.

Sedan ett drygt år finns dessutom en svensk och europeisk standard för patientdelaktighet i hälso- och sjukvård (SS-EN 17398:3020). Kunskapen och verktygen för införande av personcentrerad vård är tillgängliga, men finns viljan att gå från ord till handling?

Håkan Hedman, medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, ledamot i styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, samt förbundsordförande för Njurförbundet.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-03-10

Dessvärre har skribenten helt rätt i det han skriver. Inte ens på medicinkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg, där GPCC väl bedrivit mycket av sin verksamhet, är ett personcentrerat arbetssätt i praktiken använt. Man skriver en vårdplan när patienten kommer in, men den fylls mestadels upp av vad läkarna vill göra och eventuellt behov av vårdplanering. Ronderna är precis som beskrivs - ålderdomliga. Väldigt sällan hör man frågan ställas ”När du mår såhär - vad vill du ha hjälp med? Hur vill du att jag hjälper dig?”

Läkare på MGAÖ

 

2022–03–17

Läkaren säger nej till enkelt prov som jag tipsat min patient om efter analys av symtom ställd mot aktuell läkemedelslista. Ställningstagande till behov av grundbehandling först och sedan eventuella återstående symtom borde vara en självklarhet.  Men nej till patienten om ett enkelt prov först. Det kallar jag inte patientcentrerat.

Maj-Britt Elmvik, leg apotekare

 

2022–03–17

Det är tråkigt att ni inte nämner någon av Sacos yrkesgrupper i er text. Vi organiserar flera viktiga yrkesgrupper inom vården så som bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker, logopeder, psykologer, barnmorskor och kuratorer. Många av våra yrkesgrupper är det brist på inom vården, en stor anledning är att de är underbetalda och har för hög arbetsbörda samt dålig arbetsmiljö. Regionerna kan i många fall inte heller konkurrera med kommunerna som betalar många tusenlappar mer för denna kompetens. Vi saknar och har saknat en långsiktig strategi från politiken och Regionerna gällande våra yrkesgrupper, vad har man för plan om fem och tio år?  Vad får vården kosta? Att ni kallar Sveriges vård för sjukvård i världsklass är provocerande, vi som jobbar inom vården ser hur den blir allt sämre med högre underbemanning eftersom vi kan se en personalflykt från vården på grund av arbetsförhållanden och låg lön. Så min fråga är vad ni baserar ert påstående om vård i världsklass på, vilken undersökning hänvisar ni till då Sverige halkat ner i flera undersökningar? Dessutom har Sverige oerhört lågt antal vårdplatser per capita vilket såklart påverkar vården. 

Saco

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev