Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Fler aktörer måste ta sitt ansvar”

Prioritera resurser till mer forskning om tillförlitliga sätt att screena för äggstockscancer, för tidig upptäckt, skriver Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

Publicerad: 3 December 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

Foto: Anna Molander


Ämnen i artikeln:

ÄggstockscancerGynekologi

Samhällsekonomiska analyser utgör ett viktigt redskap vid beslutsfattande inom hälso- och sjukvård. Men vem tar fram samhällsekonomiskt grundade beslutsunderlag för äggstockscancer, den dödligaste gynekologiska cancerformen? Det är inte staten, inte myndigheter, och inte ens forskarsamhället. För äggstockscancerpatienter är det helt avhängigt av ideellt patientföreningsarbete. 

Äggstockscancer, ibland också kallad för bukens tysta tumör, är en av cancersjukdomarna med högst dödlighet i västvärlden. Detta beror huvudsakligen på anatomiska hinder, och vaga symtom som är svåra att upptäcka, vilket leder till diagnos i ett senare skede av sjukdomen. Dessutom är det enda säkra sättet att diagnostisera att operera kvinnan vid misstanke. 

I Sverige diagnostiseras årligen ungefär 700 kvinnor och 550 kvinnor dör till följd av sjukdomen. Utöver mänskligt lidande för de drabbade och deras närstående resulterar det också i en signifikant ekonomisk börda för samhället. Nätverket mot gynekologisk cancer har med bidragsstöd från Cancerfonden uppdragit åt företaget Nordiq Analytics att ta fram en samhällsekonomisk analys för äggstockscancer. I rapporten Samhällskostnader för ovarialcancer 2018 skattas förekomsten, sjukdomsbördan samt samhällskostnaderna relaterade till hälso- och sjukvården och produktionsförlust. 

Rapporten visar att 2018 diagnostiserades 730 personer med äggstockscancer, vilket representerar ungefär 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Samhällskostnaderna för sjukdomen skattades till 824 miljoner kronor, där cirka 230 miljoner utgjorde direkta kostnader relaterade till öppen- och slutenvård, och 55 miljoner indirekta kostnader relaterade till sjukskrivning och förtidspension, medan produktionsbortfall på grund av tidig död resulterade i 539 miljoner kronor.

Samhällsekonomiska kalkyler bör alltid tolkas med viss försiktighet då dessa likt alla ekonomiska analyser är byggda på en rad olika antaganden. Dessa kostnader är också troligtvis grovt underskattade, eftersom heltäckande data på aggregerad nivå för vissa kostnadskategorier saknas. Men trots databegränsningar och att äggstockscancer drabbar relativt få kvinnor är sjukdomsbördan och de samhällsekonomiska konsekvenserna ändå höga. Förlorad produktivitet står för de största kostnaderna. 

Nätverket mot gynekologisk cancer har genom åren uppvaktat Cancerfonden om att satsa på stimulerande åtgärder för forskning om äggstockscancer. Cancerfondens forskningsnämnds ordförande, professor Klas Kärre, sade i en intervju för vårt nyhetsbrev 2014 att forskningen på gyncancerområdet är relativt underfinansierad, om man tittar på hur många kvinnor som får gyncancer och hur många som avlider på grund av sjukdomen. De senaste två åren har Cancerfonden äntligen gjort strategiska satsningar på just äggstockscancer. 

Men ensam är inte stark. Cancerfonden kan inte vara den enda ansvarsbärande aktören. För oss, som är drabbade kvinnors och anhörigas röst, har det inte alltid varit lätt att få gehör för mer resurser för förebyggande insatser, screeningprogram och forskning på äggstockscancer, eftersom bredden av den samhällsekonomiska bördan aldrig tidigare har skattats. Därför har vi nu tagit fram ett ekonomiskt välgrundat underlag för att kunna argumentera för de drygt 700 kvinnor och deras närstående som årligen drabbas. I och med detta underlag tycker vi att det är på tiden att fler aktörer tar sitt ansvar. 

För att spara samhällskostnader, mänskligt lidande och, viktigast av allt, för att kunna rädda många liv, vill vi att resurser prioriteras för: 

• Mer forskning om tillförlitliga sätt att screena för äggstockscancer för tidig upptäckt. 

• Mer forskning och kliniska studier om effektivare behandlingsmetoder.

• En snabbare och mer jämlik introduktion av nya läkemedel

• Att säkerställa att de nationella vårdprogrammen följs.

Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ÄggstockscancerGynekologi

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev