Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Fler friska år med ett nationellt program för äldres hälsa”

Alla som är 65 år eller äldre ska erbjudas återkommande hälsosamtal som utmynnar i en hälsoplan, föreslår Sofia Nilsson (C) och Sineva Ribeiro, Vårdförbundet.

Publicerad: 24 mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sofia Nilsson, ledamot i riksdagen och socialutskottet, Centerpartiet. Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Montage: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet (Sofia Nilsson), Dan Lepp (Sineva Ribeiro)


Ämnen i artikeln:

VårdförbundetPrimärvård

Folkhälsoarbetet behöver förbättras så att de äldres perspektiv tas tillvara. Vi vet att hälsofrämjande och förebyggande insatser har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent! Sverige har framgångsrika nationella mödra- och barnhälsovårdsprogram och nu är det dags att vi också skapar ett nationellt program för de äldres hälsa.

Allt fler lever allt längre i Sverige, vilket är en enastående utveckling – seniorers livserfarenhet, kompetens och engagemang är en stor tillgång för hela samhället. Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. 

Sverige har ett av världens bästa system för mödravård och ett nationellt barnhälsovårdsprogram, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet och med fantastiska resultat. Kunskapsläget är omfattande kring vilka åtgärder som främjar äldres hälsa, men här begränsas dock resultaten av att vi nationellt saknar samordning. Därför menar undertecknarna från Centerpartiet och Vårdförbundet att Sverige behöver ett nationellt program för äldres hälsa, med förebyggande insatser i fem punkter:

1. Alla personer som är 65 år eller äldre ska erbjudas återkommande hälsosamtal med distriktssköterska som utmynnar i en hälsoplan. I Danmark erbjuder alla kommuner två hembesök per år till dem som är 75 år eller äldre. Avsikten är att tidigt kunna fånga behov av stöd och bistånd vid fysiska eller psykiska åkommor. Samtalet bör innehålla samtal om livsstil och förebygga fallskador och hälsohot i den fysiska miljön.

2. En viktig del i det förebyggande arbetet är de vaccinationer som årligen rekommenderas till personer som är 65 år och äldre. De utgör en byggsten i ett handlingsprogram. För att nå ut till så många som möjligt bör alla personer som är 65 år eller äldre erbjudas kostnadsfria vaccinationer av regionerna.

3. Personer som är 65 år och äldre bör stimuleras till att delta i fysiska aktiviteter utifrån individuella behov och intressen, för att minska risker för levnadsvanerelaterade sjukdomar, depression, sömnsvårigheter, psykisk ohälsa. Aktivitet ger snabbare rehabilitering efter en sjukdomsperiod och kan även förebygga många av de höftfrakturer och fallolyckor som årligen drabbar tusentals äldre personer. Kultur-, natur- och sociala upplevelser kan ingå i systematiska rehabiliteringsinsatser för äldre och även ha förebyggande effekter mot demenssjukdomar. 

4. Förebyggande insatser för att förhindra våld och övergrepp på äldre personer behöver vara en viktig del av ett handlingsprogram. Våld mot äldre personer bedöms vara ett folkhälsoproblem. En rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, anger att var femte kvinna över 74 år undviker att gå ut sena kvällar på grund av en känsla av otrygghet. Även äldre personer är utsatta för våld i nära relation. 

5. Ansvar och samarbete över gränserna behöver ske för att ett program för äldres hälsa ska fungera i praktiken. Lokalsamhället där den äldre lever måste vara en miljö som är god att åldras i och som präglas av social gemenskap, aktivitet och trygghet. Kommuner och regioner behöver samarbeta mer effektivt och ansvarsfullt för att säkra ett personcentrerat hälsoarbete i den nära vården av äldre. Här finns mycket att lära av civilsamhället, näringslivet och av de kommuner som redan i dag jobbar målinriktat med äldre personers hälsa, åldersvänlig utveckling och aktiv medverkan. 

Sofia Nilsson, ledamot i riksdagen och socialutskottet, Centerpartiet.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-03-24

Vad är det vetenskapliga stödet för detta?

Mårten Olsson, allmänläkare

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

VårdförbundetPrimärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News