Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag23.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Fler läkare som chefer borde vara självklart”

Publicerad: 16 September 2020, 04:00

Foto: Thinkstock

Med satsningar på det medicinska ledarskapet skulle vi snabbare kunna prioritera rätt, skriver Karin Båtelson och Tina Crafoord från Läkarförbundet.


Antalet chefer inom sjukvården ökar – samtidigt minskar andelen chefer som är läkare och vi ser även en minskning av läkare på högre strategiska chefsnivåer. Att fler chefer är läkare är avgörande för sjukvårdens utveckling och patientsäkerhet då det krävs att högre medicinsk kompetens finns bland dem som leder den. Under coronapandemin har professionen ofta fått ökat ansvarstagande och manöverutrymme, vilket lett till ökade medicinska prioriteringar och att personal säger sig ha fått arbetsglädjen tillbaka. Dessa erfarenheter måste tas tillvara, och skulle gynnas av fler läkare som chefer.

Det är svårt att uppge en exakt siffra på hur många chefer som är läkare i hälso- och sjukvården. Det beror bland annat på att chefsstrukturer ser olika ut och att regionerna räknar och klassificerar chefer på olika sätt. Klart är att läkare ofta finns med som första linjen-chefer, men inte på strategiska positioner som verksamhetschef och uppåt.

När Läkarförbundet år 2009 kartlade andelen chefer som var läkare uppgav 20 procent av cheferna att de var läkare. När förbundet tio år senare bad om uppgifter från regionerna var 13 procent av cheferna i hälso- och sjukvården läkare.

Den minskade andelen chefer som är läkare beror bland annat på att antalet chefer i sjukvården ökat generellt sett. Sedan 2011 har det totala antalet chefer ökat med 3 000 i regionerna och dessa är inte läkare i samma utsträckning som tidigare. Vi ser att vid rekryteringen av chefer i sjukvården efterfrågas i dag sällan kunskap om verksamheten utan i stället beskrivs i rekryteringsannonsen ofta en person som skulle kunna vara chef för vilken verksamhet som helst. Men sjukvården är en komplex verksamhet där medicin, vetenskap, patientsäkerhet och politik ofta ska rymmas i samma beslut och prioritering.

Med alla ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt många fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade vilket är svårt om inte chefen är från professionen. En chef ska inte bara kunna förvalta nuet utan en lika viktig uppgift är att utifrån kunskap planera för verksamhetens innehåll och långsiktiga medicinska utveckling. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.

Läkarförbundet genomförde under 2019 en enkät om attityder till chefskap bland medlemmarna. Den visade att de flesta läkare vill bli chefer, men viljan minskar med stigande ålder. Det framgår även att nästan alla läkare helst vill ha en läkare som sin egen chef. Många tror att de skulle kunna bli chefer om de ville. Läkare har ju en naturlig roll i sitt arbete med att leda. Det finns ett flertal förklaringar till att många avstår att söka chefstjänster: orimlig arbetsbörda, små möjligheter till klinisk deltid och för små möjligheter att faktiskt påverka och styra verksamheten.

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening har länge sett att strukturerna hindrar läkare från att söka chefstjänster. Som läkare har man ett stimulerande arbete som kan vara svårt att lämna. Att tillåtas ha kvar en mindre del klinisk tjänst om man så önskar, och ordentligt administrativt stöd, kan underlätta. Som chef måste man också ha mandat att verkligen få påverka. Då kan man vara kreativ i sitt sätt att leda i kraft av att man känner verksamheten. Att man kompenseras för lönebortfall i form av att man inte går jourer är också viktigt. Ingången i chefskap kan göras i små steg och möjlighet till ledarskapsutbildning ska finnas.

Under coronapandemin har professionen fått stiga fram och ta ökat ansvar, för att snabbt implementera nya lösningar och arbetssätt. Det har lett till mer medicinsk styrning av vården och läkare känner att de fått mandat att påverka och göra nytta. Motivation och arbetsglädje har återkommit och vi har snabbt fått fram mer sjukvård.

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:

■ Dagens chefer i sjukvården ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
■ Fler vägar till chefskap ska etableras. För att lämpade läkare ska kunna rekryteras till chefsuppdrag måste de få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt under sitt professionella liv – från student till erfaren specialist.
■ Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter. Chefens ansvar ska följas av tillräckliga befogenheter.
■ Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd i chefsrollen.

Det diskuteras nu hur vårdpuckeln ska kunna betas av. Även utbildningar för läkare under utbildning, fortbildning för specialister och forskning har fått skjutas upp. För att kunna hantera detta krävs rätt förutsättningar. Med satsningar på det medicinska ledarskapet skulle vi snabbare kunna prioritera rätt och styra mot god kompetensförsörjning, ökad patientsäkerhet och full utveckling av vården.

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna.

Tina Crafoord, ordförande Sveriges läkarförbunds chefsförening.

KARIN BÅTELSON, TINA CRAFOORD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev