Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Fler riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom”

Publicerad: 1 november 2016, 06:00

Det behövs kraftfulla åtgärder i form av förebyggande folkhälsoinsatser, förbättringar av akutvården, satsningar på eftervården och investeringar i medicinsk forskning, skriver Hjärt-Lungfonden.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktStrokeFörmaksflimmerGabriel WikströmFetma

I dag presenterar Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten för tionde året i rad. Under det senaste decenniet har vi berättat om många positiva genombrott. Men trots den positiva utvecklingen är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Under 2015 stod sjukdomarna för 35 procent av alla dödsfall, medan till exempel cancersjukdomar stod för 24 procent av dödsfallen.

När vi i årets Hjärtrapport analyserar hjärthälsoläget och blickar framåt ser vi oroande tecken på att fler riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck, övervikt och fetma är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som ökar i oroväckande takt. I dag har en av fem svenskar förhöjt blodtryck och i åldersgruppen 65–84 år är det så många som hälften. Samtidigt är andelen svenskar som klassas som överviktiga eller feta nu hela 50 procent.

Nya riskfaktorer och en åldrande befolkning gör också att sjukdomarna ändrar karaktär.

Nya riskfaktorer och en åldrande befolkning gör också att sjukdomarna ändrar karaktär. Dagens hjärtinfarkter är till exempel ofta mindre och svårare att upptäcka än för 30 år sedan. Det innebär att dagens läkemedel riskerar att inte ha samma effekt i framtiden.

För att förhindra att fler drabbas och dör av hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla åtgärder i form av förebyggande folkhälsoinsatser, förbättringar av akutvården, satsningar på eftervården och investeringar i medicinsk forskning.

Vi uppmanar därför folkhälsominister Gabriel Wikström (S) och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) till konkreta insatser:

1. Förebyggande folkhälsoinsatser. I dag får endast en liten del av patienterna stöd från vården i att förändra sina levnadsvanor när det gäller tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Detta trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen. Vi anser att samtliga landsting bör följa rekommendationerna.

2. Förbättra strokevården. Socialstyrelsen rekommenderar att personer med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor för stroke behandlas med blodproppsförebyggande medel, men inget landsting når i dag upp till målen. Hjärt-Lungfonden anser att fler bör behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel.

3. Satsa på eftervård vid hjärtinfarkt. För den som drabbats av hjärtinfarkt är rökstopp, fysisk träning och hälsosammare matvanor avgörande för att minska risken för en andra infarkt. Trots det fortsätter nästan hälften av rökarna att röka efter sin hjärtinfarkt och få landsting följer rekommendationerna om fysisk träning. Landstingen bör prioritera eftervården vid hjärtinfarkt högre.

4. Öka investeringarna i medicinsk forskning. I dag går knappt 0,2 procent av BNP till investeringar i medicinsk forskning. Samtidigt står vårdkostnaderna för 11 procent. Hjärt-Lungfonden anser att staten bör fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning.

Minskningen av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom kan vi till stor del tacka framgångsrik forskning för. Men morgondagens sjukdomar kan inte behandlas med gårdagens forskning. Forskningen kan rädda liv – om resultaten används.

KRISTINA SPARRELJUNG OCH JAN NILSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev