Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”För ensidig kvalitetssäkring kan ge sämre vårdkvalitet”

Publicerad: 19 januari 2015, 09:50

Ursula Flatters, utbildningschef på Vidarkliniken, debatterar kvalitetssäkring.


Många inom professionen är trötta på för mycket administration och blanketter i hälso- och sjukvården, och att detta tar för mycket tid från kontakten med patienterna. Men det här handlar inte bara om tidsförluster. Alltför mycket fokus på standardiserade verktyg och blanketter riskerar att devalvera och ersätta det goda mötet med patienterna. På sikt kan det även urholka läkares egna kliniska bedömningsförmåga.

Frågan är hur vi kvalitetssäkrar mot detta, och vilka mått på kvalitet vi ska ha. Paradoxalt nog kan ambitionen att överallt dokumentera och säkra kvaliteten på ett kvantitativt sätt försvaga patientens ställning och försämra viktiga delar av vårdkvaliteten.

Mycket av dagens kvalitetssäkring, självskattningsblanketter etcetera är bra och nödvändiga verktyg som helt klart bidragit till att utveckla vården. Men någonstans går gränsen för när verktygen styr en läkare, i stället för tvärtom.

De här verktygen får absolut inte ersätta lyssnande samtal med patienten, och inte heller läkares förmåga, ansvar och mod att göra bedömningar och ta beslut.

Det är exempelvis mycket viktigt att ställa öppna frågor till patienten, lyssna förutsättningslöst och inte bara nöja sig med standardiserade självskattningar och den information man själv vill ha och ge som läkare. Det kan handla om vad patienten själv upplever är det största problemet, vad man helst skulle vilja få hjälp med, livssituationen etc.

Här kan det mycket väl komma fram oväntade saker och komplikationer som får stor betydelse för rådgivningen och den fortsatta behandlingen. Samtidigt kan patienten då också känna sig ordentligt förstådd som människa, inte bara som diagnos. Det påverkar ofta i högsta grad patientens motivation och följsamhet.

Forskning visar också att konsultationssituationen i sig har terapeutisk verkan, att en patient kan känna sig stärkt av ett bra läkarbesök. Det här är viktiga medicinska kvalitetsaspekter som riskerar att hamna i skuggan i takt med alltmer fokus på blanketter och fasta vårdplaner.

Här är några förslag som kan bidra till att kvalitetssäkra det goda mötet med patienten:

■ Ställ mer öppna frågor och lyssna på hur patienten själv ser på sin situation. Dokumentera att det har gjorts.
■ Säkerställ att patienten själv känner sig välinformerad.
■ Så ofta som möjligt – gör egna kliniska undersökningar.
■ I medicinska utbildningar: lägg mer målinriktat fokus på för­mågan att bemöta patienter och göra kliniska undersökningar.
■  Forska mer på betydelsen av det goda mötet med patienten, både vad gäller vårdresultat och hälsoekonomi.

I grunden handlar det här om att odla den mänskliga dimensionen i vården, och att vara människa i sin profession. Inte i första hand för att vara snäll, utan för att det ger resultat både medicinskt och mänskligt – och sannolikt även ekonomiskt.

Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och utbildningschef på Vidarkliniken.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev