Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Förbjud att generika säljs i förvirrande skepnad”

Publicerad: 29 januari 2014, 05:14

Jag föreslår tre åtgärder för att komma tillrätta de allvarligaste problemen som generikareformen skapat, skriver läkaren Jonas Ekström.


Det är nu elva år sedan läkemedelslagen ändrades så att apotek började tvingas byta ut förskrivna läkemedel mot de billigaste utbytbara synonympreparaten – generisk substitution infördes. De kraftigt minskade kostnaderna för vissa läkemedel ökar möjligheten att behandla fler, men kan också bidra till att tröskeln för att påbörja läkemedelsbehandling sjunker, vilket kanske kan vara en av orsakerna till den polyfarmaci vi ser, särskilt hos våra äldre patienter. Att ställa en 88-åring på kontinuerlig behandling med omeprazol, simvastatin och klopidogrel är lättare när dygnskostnaden är under 3 kronor i stället för över 30 kronor.

Reformen har onekligen sparat miljardtals kronor i minskade läkemedelskostnader, men har också skapat problem i form av bristande följsamhet till medicinering och möjligen ökade läkemedelsrelaterade problem för patienterna.

Jag föreslår tre åtgärder för att komma tillrätta med de allvarligaste problemen som reformen har skapat:

1) Förbjud nya handelsnamn på generiska preparat. De senaste åren har allt fler generikapreparat försetts med nya, kreativa handelsnamn som ofta avviker kraftigt från generikanamnet. Det försvårar för läkaren att snabbt bilda sig en uppfattning om patientens medicinering, men medför också en ökad risk att patienten tar två generikapreparat samtidigt. I enstaka fall är förstås generikanamnet långt och tungvrickande (isosorbidmononitrat), men i de allra flesta fall finns ingen anledning till att byta (exempelvis Klopidogrel som även kan heta Grepid eller Cloriocard). Kräv således att substansnamnet måste utgöra en del av handelsnamnet!

2) Substansnamnet måste tydliggöras på förpackningar. Jag har under åren lärt mina patienter att det enbart är ”förnamnet” på läkemedlet som numera är det viktiga, efter att alltför många patienter hävdade att de tog ”Sandoz” eller ”Actavis”. I analogi med att det för majoriteten av patienter (och förskrivare!) är av helt underordnad betydelse vilket företag som har producerat preparatet, bör även förpackningarna utformas på detta sätt: Substansnamnet och styrkan ska alltid tryckas med tre gånger så stor storlek som företagsnamnet på förpackningar och blister. Genom att det tyvärr inte alltid är en självklarhet, bör det i sammanhanget också påpekas att gul text på vit bakgrund är förbjudet.

3) Kräv likartat läkemedelsutseende för utbytbarhet.Ett läkemedels utseende har större betydelse än vad man kan tro. En patient som kan svälja en 8 millimeter stor tablett, kan ha stora problem med en 15-millimeterskapsel. Färgen och formen används av många patienter (och även av vårdpersonal vissa gånger) för att identifiera läkemedlen. Det finns också studier som visar att färgen på tabletten/kapseln har betydelse för läkemedlets placeboeffekt, något som inte ska underskattas. Det är inte otänkbart att just form och färg kan vara skäl till att patienter upplever förändrad effekt och/eller annorlunda biverkningar av ett generiskt preparat men inte ett annat. Ett aktuellt exempel på hur förändrade läkemedelsutseenden kan ställa till det är introduktionen av generiskt oxikodon. Den långverkande beredningen av oxikodon är i originalpreparatet i form av en depottablett (Oxycontin) och den kortverkande i form av en kapsel (Oxynorm). När generika nu har introducerats, finns den kortverkande beredningsformen i både kapsel och tablett vilket skapat förvirring och förväxling av läkemedel för många förskrivare, patienter och personal på äldreboenden.

Möjligen skulle de ovan föreslagna reglerna kunna minska antalet generika och detta i sin tur leda till att priserna ökar. Det är ett pris jag anser att vi bör betala för bättre och säkrare läkemedelsbehandling, något som i slutändan sannolikt leder till kostnadsbesparingar i form av minskade läkemedelsrelaterade problem.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev