”Förebilder finns för framgång med patienten i centrum”

Den senaste tiden har tillståndet för den svenska sjukvården varit föremål för intensiv debatt. En mörk bild träder fram, präglad av resursbrist, missnöjd personal och otillräcklig kvalitet. Maciej Zaremba har i fem artiklar i DN beskrivit allvarliga strukturfel i sjukvårdssystemet. Huvudtemat i artikelserien är att produktionsinriktning och missriktade ekonomiska incitament tränger undan medicinsk prioritering som främsta styrmedel av sjukvården. Patienter kommer i kläm eller kan hamna mellan stolarna i byråkratin.

Det pågår emellertid en hel del arbete för att förbättra vården. Den nu starkast lysande ledstjärnan stavas ”patienten i centrum”. En ny patientlag ska ge patienterna mer makt över sin vård. Termer som ”patientfokuserad vård”, även kallad ”personcentrerad vård”, har införts på bred front i policydokument och verksamhetsbeskrivningar. Paradigmet ”Patientfokuserad vård” är taget från en handfull topprankade amerikanska sjukhus. Exempel är Mayo Clinic, Brigham and Womens Hospital och Johns Hopkins Hospital – sjukhus med starka varumärken som står modell för det reformarbete som påbörjats på flera av våra svenska universitetssjukhus. Amerikanska Mayo Clinic räknas som föregångare och svenska sjukhusledningar gör studiebesök. Mayosjukhusen har låg personalomsättning, nöjda patienter, budgetar i balans, samt levererar vård, forskning och utbildning i världsklass. I motsats till många andra amerikanska sjukhus har man där, intressant nog, inga direkta ekonomiska incitament för kvalitet och produktivitet. Doktorerna har månadslön i stället för produktionsbaserad ersättning och en stor del av sjukhusens vinster går tillbaka till verksamheten.

Hur lyckas man då med allt detta?

Filosofin, som grundlades av bröderna och kirurgerna, Charles och William Mayo under tidigt 1900-tal finns beskriven i Management lessons from Mayo Clinic – inside one of the world’s most admired service organizations av Leonard Berry och Kent Seltman.

”The patient always comes first” är inte en slogan utan en kodex som styr beteende, rutiner och beslut inom organisationens alla delar och nivåer. Verksamheten leds av doktorer som i stor utsträckning är kliniskt aktiva. Varje patient får en patient­ansvarig läkare. Den medicinska excellensen är en grundbult och verksamheten är utpräglat värderingsstyrd. Det senare innebär att samarbete, respekt för medarbetare och ett icke-hierarkiskt förhållningssätt är bärande element i en arbetskultur som dels förenar anställda och ledning kring gemensamma målsättningar, dels skapar en miljö som gynnar vården av patienter. Det man på Mayo Clinic upprätthållit i hundra år – genom ett sekel av enorm medicinsk utveckling, under politiska systemskiften och stora samhällsförändringar, i goda tider och i dåliga tider – är ett serviceföretag med envist fokus på att varje patient ska få korrekt diagnos, korrekt medicinsk behandling och en så bra totalupplevelse som möjligt.
Vägen dit har först och främst varit förståelsen för att serviceföretagets viktigaste tillgång är dess personal som med sitt kunnande och engagemang utför denna service. Den insikten har lett till långsamma, minutiösa anställningsprocesser, långsiktiga kompetensutvecklingsprogram, god arbetsmiljö och individualiserade karriärmöjligheter för de anställda.

Det gör också att ledningen understödjer kärnverksamheten, det vill säga det tredelade uppdraget vård, forskning och undervisning. Till detta har man också praktfulla byggnader samt parker och miljöer med konst, ”läkande miljöer”, som vi nu också kan läsa om på flera svenska universitetssjukhus hemsidor.

Hur blir det då med ”patient first” i svensk tappning? Det som framför allt krävs är att vi anammar självaste kärnan i ”patientfokuserad vård”. Kontinuiteten i kontakten mellan doktor och patient är central – Herr B i Zarembas artikel Vad var det som dödade Herr B? (Dagens Nyheter 17/2) blev helt uppenbart ett offer för avsaknaden av patientansvarig läkare. Sjukvårdsinrättningar måste transformeras till professionsdrivna service- och kunskapsföretag som satsar stort på att vara attraktiva arbetsgivare.

Ledningarna måste börja arbeta integrerat med den medicinska professionen mot gemensamma mål. Om man med patientmakt menar att patienter ska ha rätt till fullständig information, delaktighet i vården, korrekt diagnos och behandling, samt bemötas med mänsklighet och empati, så kräver det att flera av besluten om sjukvårdens utförande utgår från medicinska behov och fattas närmare patienterna.