Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Förenklad statistik rangordnar landsting på felaktiga grunder

Publicerad: 14 Februari 2007, 05:47

De halsbrytande slutsatser om sambandet sjukhusdödlighet och patientsäkerhet som torgförts i Jönköping appliceras nu på Sverige. Metoden har befunnits vara ett falsarium, skriver distriktsläkare Bengt Järhult.


I Dagens Medicin nr 6/07 var förstanyheten Lägst risk att avlida i Stockholmsvården . Artikeln bygger på en registerstudie av landstingens sjukhusdödlighet och skillnaderna förespeglas bero på olikheter i säkerhetstänkandet.

Tillåt mig betvivla att landsting med regionsjukhus som Uppsala och Örebro har mer osäker vård än Stockholm eller att det skulle skilja så enormt mellan grannar som Blekinge och Kronoberg.

Tänk om hela konceptet att värdera patientsäkerhet utifrån dessa registerdata vilar på lösan sand? Den importerade metoden har redan prövats i Jönköping – och befunnits vara ett falsarium! De halsbrytande slutsatser om sambandet sjukhusdödlighet och patientsäkerhet som torgförts i Jönköping appliceras nu på Sverige av samme projektledare.

Vad var det som hände i Jönköping?

Mortalitetsmätningarna på länets sjukhus presenterades för allmänheten i Jönköpings-posten,  JP  , den 7 november 2005. Då påstods att "antalet dödsfall på ett sjukhus är ett bra mått , det är lätt att mäta och enkelt att jämföra med andra sjukhus". Utifrån amerikanska siffror påstods att 25 procent av dödsfallen var onödiga.

Och det dröjde inte längre än till den 2 mars 2006 förrän projektledningen i  JP  kunde berätta att tre åtgärder – influensavaccination, minskade blodförgiftningar och bättre respiratorvård – på elva månader hade minskat dödligheten på sjukhusen i länet med 10 procent. Det var statistiskt signifikant och Jönköping beskrevs som först och bäst i landet med förbättrad patientsäkerhet på sjukhusen.

En sådan bravad, att i ett yxhugg nästan nå halvvägs till målet, hade naturligtvis nationellt intresse. Projekt- och landstingsledningen framträdde i alla medier, inklusive Dagens Medicin, och kunde sola sig i radio och tv. Socialstyrelsen ville att andra landsting skulle ta efter för att få ner dödsfallen.

Det var bara det att den signifikanta nedgången av sjukhusdödligheten i procent av vårdtillfällena var bortblåst när siffrorna ånyo granskades. Jag redogjorde utifrån projektledningens egna kurvor för felaktigheterna och det orimliga i att bedöma patientsäkerhet utifrån dödligheten på sjukhus,  JP  den 5 september 2006. Ansvariga läkare bemötte inte de metodologiska brister jag påtalade och de illusioner om patientsäkerhet man spritt till länets befolkning. Än mindre gick landstingsledningen ut i riksmedier och bad om ursäkt för vilseledande påståenden.

Nu är det alltså dags igen! Men lika lite som man över tiden kan säga något säkert om patientsäkerhet utifrån sjukhusdödlighet, lika lite kan metoden användas för jämförelser geografiskt. Varför är det så?

Även om registerdata justeras för ålder, kön med mera rymmer mätbara data stora felkällor. Till exempel kan diagnosrutiner variera mellan sjukhus – endast 80 procent av diagnoserna värderades i studien – och olika svårt sjuka populationer under samma diagnos påverkar utfallet genom att olika landsting har olika trösklar för inläggning. Men framför allt påverkas dödstalen genom olikheter i vårdstruktur, relation till kommunala insatser, utbyggnaden av primärvård etcetera.

Om till exempel ett äldreboende har en bra, stabil läkartillsyn skickas inte patienter in till sjukhus för att dö. Hemsjukvårdens läkar- och sköterskebemanning avgör både om svårt sjuka patienter kan stanna kvar eller tas emot från sjukhuset och få dö i hemmet. Vid ett sjukhus får den döende stanna av humanitära skäl, på ett annat sänds patienten iväg. Den socioekonomiska strukturen i ett landsting eller upptagningsområde spelar stor roll för inläggning och utskrivning och var dödsfallet sker, till exempel vid missbruk. Olika socioekonomiska grupper har olika boende med olika möjlighet att bedriva vård i livets slutskede. Allt sådant påverkar sjukhusmortaliteten, sannolikt mer än hur långt olika sjukhus kommit i sitt arbete med patientsäkerhet.

Jag beklagar att man först i Jönköping och nu nationellt med förenklad statistik kvalitetsindelar landsting och sjukhus på felaktig grund. Den dag man kan konstanthålla de många faktorer som påverkar dödligheten kanske man kan säga något om patientsäkerhet. Men jag väntar tills en sådan studie dyker upp i en referentgranskad medicinsk tidskrift.

Bengt Järhult

Bengt Järhult
är distriktsläkare i Jönköping och Ryd.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev