Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Förenklat att utgå från historiska data”

När ett växande ”vårdskuldberg” alarmistiskt beskrivs genom att extrapolera från historisk produktionsdata riskerar såväl slutsatser som åtgärder bli fel, skriver sjukhuschefen Carolina Samuelsson.

Publicerad: 25 augusti 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carolina Samuelsson, medicine doktor, specialist i anestesi och intensivvård, sjukhuschef för Hallands sjukhus.

Foto: Ciprian Gorga


Ämnen i artikeln:

Hallands sjukhusRegion Halland

Alltför många människor i Sverige har just nu väntat för länge på vissa typer av vård. Sjuka människor har fått sin behandling framflyttad till förmån för ännu sjukare på grund av en resursomställning som räddat liv. 

Men när ett växande ”vårdskuldberg” alarmistiskt beskrivs genom att extrapolera från historisk produktionsdata riskerar såväl slutsatser som åtgärder bli fel: Den utmaning svensk sjukvård står inför i dag är inte differensen mellan antalet genomförda operationer/besök före pandemin och antalet som registrerats genomförda under pandemin. Sådana resonemang gör inte heller rättvisa åt den parallella utveckling vi sett och det ansvar vårdens medarbetare tagit sedan mars 2020. 

Läs även: Halv miljard ska korta vårdköer i Norrbotten 

En flitigt använd vårdskuldsreferens är Svenskt perioperativt register, Spor. Det används exempelvis av SVT Nyheter i artikeln Vårdskulden från inställda operationer, som publicerades den 15 juli 2021.

Spor har hög täckningsgrad bland svenska sjukhus operationsavdelningar, är ett mycket värdefullt kvalitetsregister och har registerhållare med stor kunskap om sin data. Men när Spors publika statistik av oinitierade jämförs mellan två olika tidpunkter utan att man beaktar förändringar i mängden ingrepp som utförts utanför operationsavdelningarna, eller av offentligt finansierade privata vårdaktörer, så säger subtraktionsövningen inte mycket.

I sjukvården arbetar lösningsorienterade professioner som drivs av att hjälpa så många som möjligt. Deras kraft verkar utväxlas bäst i frånvaro av detaljerade direktiv men med glasklara förutsättningar. Detta är min just nu bästa tolkning av vad vi noterat under de sex månader (januari till juni 2021) när den halländska sjukhusvårdens omställning var som kraftigast. När flest mottagningspersonal behövde jobba på vårdavdelningar och mest operationssalskapacitet omvandlades till intensivvård, genomfördes nästan 20 procent fler operationer på öppenvårdsmottagningarna jämfört med samma period 2019 och 2020.

Det som verkar ha hänt är en riktigt skarp resursbristframkallad förändring där varje liten del i systemet bidrog till att vår reducerade operationsavdelningskapacitet enbart användes för sådana ingrepp som absolut behövde göras där. Fenomenet tarvar självklart en noggrann uppföljning så att vi formerar det ”nya normala” såväl patientsäkert som resursklokt.

Vinsterna med att inlemma distanskommunikation och medicinteknik i vårdens arbetssätt har blivit ännu tydligare under pandemin, för både patienter och vårdgivare. När primärvård och specialistvård i ett geografiskt hopsvetsat sjukvårdssystem enklare kan dela information finns förutsättningar att patientbehov tillgodoses direkt och utan vidareremittering. När mätetal och mående hos kroniskt sjuka kan följas på distans och nya arbetssätt möjliggör snabb och rätt kontakt vid försämring, reduceras behov av listor med framtida återbesök.

För att kunna jämföra svenska vårdvolymer över tid hade det krävts ett nationellt, heltäckande vårdinformationssystem som hela tiden använts lika av alla aktörer, men även förståelse för hur nya rön, indikationer och arbetssätt förändrats, eller hade kunnat förändrats.

Med de nya sätten att dela information mellan patienter och vårdgivarpartners är frågan om det över huvud taget är möjligt att beskriva specialistvårdens värdeleverans och verksamhet med den typ av vårdproduktionsstatistik (besök, ingrepp, vårdtillfälle) som historiskt använts. I stället för volymer är det vårdens nytta vi behöver sträva efter att förstå och mäta, se till exempel rapporten Värde för vem? från Hälsolabb 2021.

Vi som ska diagnostisera, bota och lindra ska nu åter kraftsamla så att de som väntat för länge får hjälp. Men om läget i nationens hälso- och sjukvård svartmålas med obetänksamt framräknade siffror finns det risk att vare sig invånare eller medarbetare känner igen sig. 

Carolina Samuelsson, medicine doktor, specialist i anestesi och intensivvård, sjukhuschef för Hallands sjukhus

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News