Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Förlegad syn på chefskap <BR>ger Karolinska problem

Publicerad: 18 mars 2009, 21:38

Sjukhusdirektör Birgir Jakobssons uppfattning att läkare är bättre chefer än andra inom vården är förlegad, skriver Anna-Karin Eklund, Ingela Wiklund och Ania Willman.


Är läkare med automatik bättre chefer än andra professionella yrkesutövare inom hälso- och sjukvården?

Om man får tro Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör för landets största sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge/Solna, är det så. Vi anser att detta är en förlegad uppfattning som motverkar utvecklingen i vården. Karolinska universitetssjukhuset riskerar med detta synsätt att hamna på efterkälken i den utveckling som den svenska vården behöver. Att leda en mångfacetterad verksamhet och ansvara för vårdens resurser ställer krav. Den uppgiften är vitt skild från den att fatta medicinska beslut för en enskild person.

Vården är en kunskapsstyrd verksamhet som bygger på att professioner arbetar i team. Detta är en av förutsättningarna för att garantera en god och säker vård. Det är därför bra för vården att chefer rekryteras från ett bredare urval än enbart läkare. Det ger ett vidare perspektiv och skapar förutsättningar för den omställning som är nödvändig för att möta vårdens kommande behov och krav. Vård handlar om så mycket mer än bara sjukdom och dia­gnos. Det måste finnas personer i ledningen med kunskaper inom områden som till exempel omvårdnad, rehabilitering och ekonomi.
chefskap i svensk hälso- och sjukvård har tidigare varit reglerat med exklusivt förbehåll
för läkare som medicinskt ledningsansvariga.

Systemet började avregleras redan på 1980-talet och har sedan över tio år helt upphört, vilket syns på dagens chefer i vården. 50 procent av verksamhetscheferna inom primärvården är i dag sjuksköterskor, medan 39 procent är läkare.

Nästan 10 procent av Vårdförbundets medlemmar är chefer i vården. Det är 9 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor som leder vårdens verksamhet och arbetar för att ta tillvara teamets kompetens. Chefer och ledare spelar en mycket viktig roll när det gäller att hålla samman system och processer och för att förhindra den fragmentisering av olika kunskapsområden som kan uppstå vid en ökad specialisering. Det gäller att se helheter och att få alla medarbetare att optimera sina insatser – det är resultatet som räknas.

Birgir Jakobsson säger att chefssjuksköterskorna inte kan få kontroll på ekonomin eftersom det är läkarna som fattar de kostnadskrävande medicinska besluten. Men oavsett chef ska läkare precis som alla andra fatta beslut utifrån rådande prioriteringsordning.

En chef ansvarar för att leda och utveckla verksamheten i sin helhet och ska fatta beslut utifrån hela teamets kompetens. Läkaren har medicinsk kompetens, sjuksköterskan omvårdnadskompetens, barnmorskan kompetens om graviditet och födande.

Alla legitimerade yrkesutövare ansvarar själva för sina beslut och åtgärder i förhållande till vårdtagaren. Det innebär att alla i vården fattar beslut som påverkar vårdens kostnader.
Till exempel utgör en omvårdnadsåtgärd som kräver ett extra vårddygn på sjukhuset en kostnad, likaväl som ordination av ett läkemedel. Det kan också vara så att valet mellan en omvårdnadsåtgärd eller läkemedel kan leda till såväl högre som lägre kostnader. I varje vårdmöte bör det vara individens behov som är utgångspunkten.

Birgir Jakobssons uppfattning om ledarskap kommer att bli ett problem för Karolinska universitetssjukhuset. Om man på allvar vill bidra till en kostnadseffektiv utveckling av vården, baserad på kunskap och klinisk erfarenhet, kan man inte låsa in sig i en gammalmodig uppfattning om att läkare är bättre chefer än andra i vården.

Att acceptera och respektera den kunskapsutveckling som skett inom andra professioner än läkarnas är nödvändig för att åstadkomma förändring och utveckling. När nu det nya Karolinska universitetssjukhuset byggs är det hög tid att också se över gamla dammiga protektionistiska uppfattningar om hur hälso- och sjukvården ska ledas och av vem.

Anna-Karin Eklund
Ingela Wiklund
Ania Willman

Anna-Karin Eklund
är ordförande för Vårdförbundet.

Ingela Wiklund
är ordförande för Svenska barnmorskeförbundet, SBF.

Ania Willman
är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening, SSF.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev