”Förödande om slutsatser i rapport om diabetes används nationellt”

Svensk diabetesvård har de senaste åren gjort stora steg framåt och medelblodsockret, mätt som HbA1c, närmar sig fysiologiskt normala nivåer för allt fler patientgrupper. Därmed minskar risken för senkomplikationer från ögon, njurar, nervsystem och hjärta.

Nyttjandet av modern diabetesteknik har varit en hörnpelare för denna utveckling, inte minst bland barn och unga, där svensk diabetesvård under de senaste åren varit världsledande. Data från nationella diabetesregistret (NDR) år 2022 visar att cirka 80 procent av barnen och ungdomarna behandlas med olika typer av insulinpumpar, och att en ökande andel, cirka 30 procent, har en mer avancerad insulinpump där pumpens doser styrs automatiskt under hela dygnet. Gravida med typ 1-diabetes har också nått mycket bra resultat med automatiska insulinpumpar. Så uppnås en god diabetesvård.

I dag är dock den övergripande diabetesvården ojämlik. Resurser sett till personal på vuxensidan är ungefär en fjärdedel av dem som finns på barnsidan och framgångsrik teknik används inte i samma utsträckning. Av de vuxna i Sverige med typ 1-diabetes behandlas fortfarande 70 procent med insulininjektioner flera gånger dagligen och endast 30 procent har tillgång till insulinpump, varav cirka hälften har automatiska insulinpumpsystem.

Bland vuxna har fortfarande var sjätte patient ett HbA1c över 70 mmol/mol, det vill säga mycket högt. Detta ökar kraftigt risken för svåra diabeteskomplikationer, vilka negativt påverkar individens livskvalitet, och hälsa. I pengar räknat står komplikationer och komplikationsbehandling för den absolut största delen av de till diabetesdiagnos kopplade hälsoekonomiska kostnaderna. Kostnaderna för en god typ 1-diabetesvård i termer av personal, läkemedel och medicinteknik, utgör endast en mindre del av totalkostnaden.

Svensk förening för diabetologi tog i maj 2023 fram rekommendationer avseende typ 1-diabetes. Här rekommenderas att fler vuxna ska få del av utvecklingen med automatiska insulinpumpar. Socialstyrelsen har i sina rekommendationer också givit hög prioritet för detta 2018-10-31 och internationellt ses samma typ av konsensus.

Västra Götalandregionens HTA-centrum, som utvärderar metoder och teknologier, publicerade dagarna före midsommar en HTA-rapport med frågeställningen om avancerade insulinpumpsystem kan förbättra blodsockerkontroll, livskvalitet samt reducera komplikationer utan att försämra patientsäkerheten.

Vi kan konstatera att denna HTA-rapport har ett begränsat värde och står i skarp kontrast till internationella behandlingsriktlinjer och den teknikanvändning som har bidragit till att göra svensk barndiabetesvård världsledande.

Läs också: Diabetesläkare på hugget när Socialstyrelsen dröjer

Rapportförfattarna har i sitt underlag endast inkluderat ett fåtal studier med få deltagare och korta uppföljningsperioder, och även valt att exkludera ett flertal studier med blandade åldersgrupper, annan tillgänglig teknologi, och vissa andra relevanta studier.

Den modell man valt för analys och slutsats kan även vara riskabel att använda för att studera denna typ av frågeställningar då den tenderar att exkludera och nedprioritera studier som kan ha hög relevans, exempelvis icke blindade och epidemiologiska studier. Rapporten inkluderar också bara hälften av de avancerade pumpsystem som finns.

Rapporten innehåller inte heller studier publicerade efter december 2022 och relaterar inte till de aktuella internationella rekommendationerna, se Diabetes Care och Endocrine Reviews.

Den tekniska utvecklingen vad gäller system för administrering av insulin går snabbt framåt. Utvärderingar genomförs kontinuerligt nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsfattare förhåller sig till hur verkligheten ser ut i dag. Än mer väsentligt är att den positiva bilden av automatiska insulinpumpar för behandling av såväl barn/unga, gravida med diabetes, som vuxna speglar den verklighet som vårdgivare ser på diabetesmottagningarna i Sverige och av de personer som lever med typ 1-diabetes.

Vi som erfarna diabetesläkare uppmanar regioner och diabetesmottagningar att följa de nationella och internationella riktlinjer och rekommendationer vi har för vuxna med typ 1-diabetes inklusive fortsatt behandling med automatiska insulinpumpar.

Som beslutsunderlag för att främja likvärdig och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet är den nu publicerade HTA-rapporten tyvärr undermålig och med slutsatser som kan bli kontraproduktiva och diskriminerande. Det vore förödande om de slutsatserna används nationellt.

Peter Adolfsson, överläkare, Frölunda specialistsjukhus, Göteborg

Jan Bolinder, senior professor, Karolinska institutet, Stockholm

Katarina Fagher, överläkare, endokrinologen, Skånes universitetssjukhus, Lund

Jarl Hellman, överläkare, endokrinsektionen specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Johan Jendle, professor och överläkare, medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Magnus Löndahl, docent och överläkare, endokrinologen, Skånes universitetssjukhus, Lund

David Nathanson, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

Sophia Rössner, biträdande överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.