Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Försäkring kan inte avfärdas

Publicerad: 20 maj 2013, 05:30

Den svenska sjukvården har ett grundmurat gott rykte. I internationella jämförelser och rankningar kommer vi alltid högt upp.


Resurser och kompetens finns och alla har rätt till en god sjukvård. Den betraktas oftast som trygg i ordets bästa bemärkelse.

Lite märkligt kan det då tyckas att svenskarna är stora pessimister i frågan om att sjukvården kommer att fungera på samma sätt i framtiden. En färsk undersökning som vi, försäkringsbolaget If, har låtit göra bland 1 800 personer visar att en klar majoritet tvivlar på den offentliga sjukvården. Hela 62 procent tror att sjukvårdsförsäkringar i framtiden kommer att behövas som komplement i sjukvården. Endast 17 procent svarar nej och 21 procent att de inte vet.

Frågan är vad denna oro och pessimism beror på.

En förklaring är naturligtvis de många larmrapporterna om platsbrist och missnöje bland de anställda. Omorganisationer och neddragningar, överbelagda förlossningsavdelningar och sjuka som får ligga ute i korridoren. Många ställer sig frågan om vården verkligen ges till alla på lika villkor. Vem blir nästa patient som drabbas när stress och platsbrist får medicinska konsekvenser?

En annan förklaring är mer analytisk. Vi vet att Sveriges befolkning blir allt äldre. Den medicinska utvecklingen går hela tiden framåt och människor ställer högre krav och har högre förväntningar på vården. Läkemedel och behandlingar blir allt dyrare och mer avancerade. Sammantaget innebär detta att det kommer att behövas mer resurser i sjukvården framöver. Trots det tycks det vara mer eller mindre stopp på resursfronten. Sparbeting efter sparbeting läggs på sjukhus och kliniker. Personal säger upp sig i protest och dyra stafettläkare blir en permanent nödlösning.

Vi har alla ett intresse av att svensk sjukvård håller hög kvalitet, att patienter känner trygghet och att vårdanställda har möjlighet att utföra sitt jobb på bästa sätt. En offentlig och skattefinansierad sjukvård kommer alltid att vara grunden. Men med åldrande befolkning, fler medicinska möjligheter och större krav på ett långt och friskt liv kommer pengarna inte att räcka. Detta har gemene man uppenbarligen redan förstått.

De ansvariga inom landstingen måste, sakligt och på allvar, börja diskutera hur vården och välfärden ska finansieras i framtiden. Vad är medicinsk nödvändighet – och ska därmed täckas av det offentliga åtagandet – och vad räknas som bekvämlighet i och med kortare vårdköer och snabbare behandling av enklare krämpor, och skulle med fördel kunna finansieras försäkringsvägen?

Om Roger Molin, nationell vårdvalssamordnare, vågade ta den här politiskt känsliga debatten, i stället för att hårdhudat hävda att allt är väl i Sjukvårdssverige, skulle vi tillsammans kunna utforma framtidens sjukvård.

Det är dags att börja ta den oro som svenskarna känner för sin framtida vård på allvar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev