Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Försäkringsförmedlare hör inte hemma i vården”

Dessa företag profiterar på folks oro och på kaoset på den nya vårdmarknaden, skriver forskaren John Lapidus.

Publicerad: 2 November 2020, 06:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Foto: Lisa Lapidus


Det amerikanska sjukvårdssystemet är dyrt och ineffektivt. En av orsakerna är alla mellanled som gör vinster på vården trots att de inte har något med sjukvård att göra.

Ett av dessa mellanled är försäkringsförmedlarna. De förhandlar med försäkringsbolagen för att försäkringskunderna ska få så bra erbjudanden som möjligt.

Nu etablerar sig dessa försäkringsförmedlare på den svenska sjukvårdsmarknaden. Det senaste exemplet är Hjerta, som i ett pressmeddelande meddelar att man bildar ett nytt affärsområde i gränslandet mellan försäkring och hälsa.

”Vi kommer att handla upp bra produkter och koncept till förmånliga priser”, säger företagets vd Johan Zethraeus.

En produkt som upphandlas är Unika försäkringars ”Specialistvård global”. I ett gemensamt pressmeddelande talar Zethraeus och Unika försäkringars vd, Erik Linzander, om det fruktbara samarbetet.

Nu kanske du tror att Unika försäkringar är ett försäkringsbolag. Så är inte fallet. Unika försäkringar är också en legitimerad försäkringsförmedlare med tillhörande godkännande av Finansinspektionen.

Det rör sig alltså om en försäkringsförmedlare (Hjerta) som handlar upp en tjänst av en annan försäkringsförmedlare (Unika försäkringar). Två aktörer som inte har ett dugg med vård att göra men som ändå vill vara med på den nya, oöverblickbara, lukrativa sjukvårdsmarknaden.

Men nästa steg i kedjan måste väl ändå vara ett försäkringsbolag? Nej, osannolikt nog finns ytterligare en försäkringsförmedlare med i bilden. På Unika försäkringars hemsida, under fliken företagsinformation, framgår att ”försäkringen är tecknad hos Ryan Specialty Group Sweden AB”.

Det är alltså tre försäkringsförmedlare som ska dela på vårdvinsterna. Men var finns själva försäkringsbolaget? Svaret är – på Irland. Axis Specialty Europe SE är ett irländskt försäkringsföretag som, enligt Unika försäkringar, har tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige.

Men det är inte det irländska försäkringsbolaget som sköter praktikaliteter eller ens tar emot kunders eventuella klagomål på försäkringen. Faktum är att det irländska bolaget är ännu en mellanhand, för den som är ”utvecklare av denna försäkring” är det spanska företaget We go Further.

På We go Furthers hemsida presenteras en rad exempelkunder – främst ryssar, polacker och egyptier – som fått behandlingar på sjukhus bland annat i USA. Dessa behandlingar ges helt gratis inom den svenska offentliga vården, så varför skulle en svensk teckna denna globala försäkring?

”Vi tycker att högkvalitativ vård ska vara tillgänglig för många, inte få”, är den slogan som används på Unika försäkringars hemsida.

Är det därför man vill skicka svenska patienter till USA, ett land som dignar av försäkringsförmedlare men som inte ens kan erbjuda grundläggande vård till sina egna medborgare?

Är det därför Unika försäkringar, via en hälsodeklaration, vänder sig till människor som är friska och krya? Är det därför Unika försäkringars finstilta undantag är lika många och snåriga som hos alla försäkringsbolag och försäkringsförmedlare?

Zethraeus och Linzander hoppas på en växande marknad för sin försäkring. Kanske är det ett sjukvårdssystem av egyptiskt eller polskt snitt de ser framför sig i Sverige, ett system som tvingar folk utomlands.

Hjerta och Unika försäkringar profiterar på folks oro och på kaoset på den nya vårdmarknaden. Dessa försäkringsförmedlare, och hela försäkringsbranschen, måste drivas ut ur vårdsektorn om kostnaderna ska hållas i schack och om lagen om vård på lika villkor ska gälla i Sverige.

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev