Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Försäkringskassan bygger murar mot de människor besluten gäller

Publicerad: 11 November 2008, 10:28

Uppenbarligen måste man skriva intyget så långt innan patienten är döende att kassan sedan kan avslå ansökan därför att patienten inte är nog sjuk, skriver Ulf Torstensson.


Jag måste instämma med Björn Olssons krönika i Dagens Medicin nr 42/08 – vad har hänt med Försäkringskassan? Vad är de rädda för, varför bygger de murar mot sina samarbetspartners?

En aktuell historia ur levande livet:

En 47-årig kvinna får av sin onkolog den 13 augusti ett läkarutlåtande för närståendepenning:

”Diagnos: koloncancer med levermetastaser.
Anamnes: kvinna med koloncancer som op 080717 med resektion. Levermetastaser varför cytbeh inleds i Skellefteå och planeras i bromsande syfte under en period. Är trött och medtagen och i stort behov av stöd av närstående.”

Ansökan skickades till Försäkringskassan runt den 20 augusti. Maken avvaktar med att ta ut närståendepenning och stöttar sin svårt sjuka hustru genom att ta ut komptid och semesterdagar.

Den 12 oktober – nästan åtta veckor senare! – kommer svar från en handläggare i Stockholm:

”Försäkringskassan överväger att avslå din ansökan om närståendepenning.
Beskrivning av ärendet
Du ansökte om närståendepenning den 18 augusti 2008 för vård av NN. Din ansökan gällde perioden från och med 13 augusti.
Försäkringskassans motivering
Du kan få närståendepenning om du vårdar någon som är svårt sjuk. Försäkringskassan bedömer utifrån insänt läkarutlåtande att din hustru inte är tillräckligt svårt sjuk för att du ska ha rätt till närståendepenning.
Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv eller vård i livets slutskede. Om det visar sig att det finns ett påtagligt hot mot hennes liv måste du sända in ett läkarutlåtande som tydligt styrker detta. (I FK:s egna anvisningar står ”även sådana tillstånd som innebär ett allvarligt överlevnadshot på någon tids sikt som t.ex. cancersjukdomar”/min anmärkning.)
Målsättningen är inte att avlasta den offentliga hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
Du har möjlighet att lämna synpunkter
Innan Försäkringskassan beslutar har du möjlighet att lämna synpunkter. Hör av dig senast den 28 oktober. Om du inte hör av dig kommer Försäkringskassan att besluta utifrån de uppgifter som finns nu.
Försäkringskassan
XX”

Jag blir uppriktigt sagt förbannad:

1. Handläggaren kan uppenbart inte läsa ett medicinskt intyg. Det är solklart att patienten har en spridd tumörsjukdom där man planerar ”bromsande behandling under en period”. Intyget är i mina ögon fint och varsamt formulerat med tanke på att det kommer att läsas av den sjuka. Man skriver inte i detta skede, när patienten sannolikt är i chockfas efter negativa besked, ”patienten är dödsdömd men vi ska försöka hejda sjukdomen ett tag”, vilket är vad intyget innebär. Om handläggaren inte begriper borde hon ha vett att fråga någon som gör det. Denna familj är hårt nog drabbad utan detta ifrågasättande.

2. Man väntar inte i sju veckor med att betvivla intyget. När svaret kom var denna kvinna döende. Tänk om maken tagit ledigt med övertygelse att närståendepenning skulle beviljas?

Jag får beslutet i min hand den 27 oktober och till min förvåning finns ett direktnummer (08) och namn på handläggaren. Björn Olsson kanske hade fel i sin krönika? Glad i hågen ringer jag numret, men får besked att det inte gäller (drygt två veckor efter att brevet skrivits). I stället hänvisas till 0771-524 524, där jag ombeds välja mellan ett antal icke relevanta val, eller 9 för telefonist.

Jag meddelar telefonisten att jag är läkare och behöver tala med XX i ett angeläget ärende men att hennes direktnummer hänvisar till denna växel. Telefonisten kopplar mig – och jag får samma hänvisning till samma växel. Ringer 0771 igen bara för att få besked att i så fall kan de inte koppla mig utan hänvisar till kundtjänst som svarar: ”Det är många som ringer, cirka 15 minuter väntetid”. Jag har faktiskt ett jobb att sköta och ger tillfälligt upp.

Men skam den som ger sig. Via Försäkringskassans hemsida hittar jag ett webbformulär till kundcenter för partners där jag ber att få kontakt med handläggaren. Inom en timme kommer svar med e-post:

”XX arbetar numera på kontor där ingen ingående telefon finns. Om du lämnar personnummer på din patient så kan jag skriva in i journalen att du söker henne.”

Jag svarar och en timme senare ringer den vänliga telefonist i Åmål som besvarat kontaktförsöket och lovar att handläggaren ska kontakta mig inom 48 timmar.

När detta skrivs har 72 timmar gått och handläggaren har inte hört av sig.

Med aktuell handläggningstid måste man uppenbarligen skriva intyget så långt innan patienten är döende att kassan sedan kan avslå därför att patienten inte är nog sjuk. Är detta en medveten strategi, liksom taktiken att lägga beslut långt från dem de gäller och sedan förskansa sig på kontor där ingen ingående telefon finns? Vad hände med det humana samhället?

Ulf Torstensson

PS. Genom interna kontakter via lokala Försäkringskassan fick maken närståendepenning beviljad samma vecka som mitt inlägg – sju dagar innan hustrun avled. Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg vet enligt intervju i Dagens Eko inte att e-postadresser och nummer numer är hemliga. Vem fattar så övergripande beslut om inte han? Kafka?

Ulf Torstensson
är överläkare inom den avancerade hemsjukvården Viool i Skellefteå.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev