Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Forskning efter nya antibiotika ska löna sig”

Publicerad: 11 Maj 2016, 05:00

Christofer Fjellner (M) är europaparlamentariker i utskottet för miljö och folkhälsa.

Foto: Peter Knutson

Vi politiker måste se till att det blir i läkemedelsbolagens intresse att forska på nya anti­biotika, skriver Christofer Fjellner (M).


Antibiotikaresistens är en av vårt samhälles riktiga ödesfrågor. Konsekvenserna om inget görs är potentiellt lika allvarliga som klimatförändringarna. Länge har frågan om antibiotikaresistens kommit att handla mest om antibiotikaanvändning inom jordbruket. Det räcker inte. Lösningarna måste sökas på alla fronter: mer ansvarsfullt bruk, bättre arbete mot smittspridning och hårdare förskrivningskrav i länder där antibiotika kan köpas receptfritt är minst lika viktiga. Men på sikt måste nya antibiotika tas fram och för det krävs en ny betalningsmodell där läkemedelsföretagen inte tjänar pengar för varje sålt piller utan för den totala nytta som läkemedlet ger. På så sätt kan vi undvika både onödig användning men även stimulera forskning och utveckling.

I dag får läkemedelsbolagen betalt för antibiotika på samma sätt som de får betalt för alla andra läkemedel. Men antibiotika är inga vanliga läkemedel eftersom en patients användning av läkemedlet hotar dess effekt hos alla andra patienter. I dag ligger det i läkemedelsföretagens intresse att sälja så mycket av ett antibiotikum som möjligt. Det är i sig ett problem om vi ska försöka begränsa bruket till de patienter som behöver det mest. En ny betalningsmodell måste se till att det även ligger i företagens intresse att deras läkemedel används sparsamt och endast på rätt indikation.

Men på sikt kommer inte en mer ansvarsfull antibiotikaanvändning att lösa utmaningen med växande antibiotikaresistens. Det kommer för varje antibiotikum utvecklas resistenta bakterier förr eller senare. Därför är kanske den viktigaste åtgärden för att säkerställa tillgången på antibiotika att utveckla nya läkemedel. För det krävs offentliga investeringar i grundforskning men det kommer inte att räcka. I dag hamnar ett nyutvecklat antibiotikum på hyllan eftersom det inte får användas förrän dagens antibiotika inte längre är verksamma. Det är självklart ett sunt system men det förtar läkemedelsbolagens incitament att utveckla ny antibiotika. Det måste ligga i läkemedelsbolagens intresse att forska på nya anti­biotika och att ta den fortsatt långa vägen att utveckla ett läkemedel som kan placeras på marknaden.

Forskande läkemedelsföretag är en förutsättning för att möta det hot som antibiotikaresistens utgör.

Det finns mycket som talar för att en ny betalningsmodell kan få effekt på utvecklingen av nya antibiotika. EU införde 2000 en ny lag som ändrade på förutsättningarna för läkemedel för sällsynta sjukdomar, så kallade orphan drugs. Innan dess var utvecklingen av sådana mediciner svag eftersom läkemedelsindustrin sällan såg skäl att forska fram läkemedel för dessa sällsynta sjukdomar när de inte kunde räkna hem sina investeringar. Tack vare den nya lagen finns både medel för grundforskning, en ny betalningsmodell och starkt immaterialrättsligt skydd för de forskande bolagen. Utvecklingen har gått fort och i dag har över 120 läkemedel och mer än 1 000 övriga medicinska produkter för sällsynta sjukdomar godkänts i EU.

Hittills har många läkemedelsbolag varit rädda för att tappa intäkter med en ny betalningsmodell. Men det är uppenbart att nuvarande modell inte fungerar, där bolagen tjänar pengar på att sälja antibiotika som ökar resistensen i stället för att tjäna pengar på att utveckla nya läkemedel. Forskande läkemedelsföretag är en förutsättning för att möta det hot som antibiotikaresistens utgör. Men för att få fler läkemedelsbolag att delta i kampen mot resistenta bakterier måste vi politiker se till att förutsättningarna för forskning och utveckling av ny antibiotika blir rätt och åtgärda uppenbara brister i det system som vi har i dag.

CHRISTOFER FJELLNER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev