Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Forskning ett ekonomiskt riskprojekt för unga läkare

Publicerad: 25 Juni 2008, 05:00

Både ekonomiska och strukturella hinder gör att läkare med forskarintresse avstår från att forska, skriver Heidi Stensmyren och Joel Hellstrand från Sylf.


En ny undersökning som Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har gjort visar att hela 47 procent av läkarna som i dag inte forskar är intresserade av att börja forska. Denna outnyttjade forskarresurs kan, om den används rätt och om politisk vilja finns, vara ett stort steg på vägen för Sverige att återta en ledarposition inom den kliniska forskningen.

Vår undersökning visar att det finns både ekonomiska och strukturella hinder som gör att yngre läkare med forskarintresse avstår från att forska. 80 procent av dem som har valt att inte forska anger att de skulle välja att forska om det fanns ”Möjlighet att forska inom ramen för en anställning”. Att en så viktig del av verksamheten som forskningen inte bedrivs inom ramen för en anställning är otidsenligt och anmärkningsvärt. En av läkarnas kommentarer är: ”Av någon anledning anses det att forskning är en rolig hobby som man utför på sin fritid i konkurrens med barn, hem, hus etc ”.

Det är vidare allmänt känt att läkare får en sämre löneutveckling under tiden de forskar. Drygt en tredjedel, 35 procent, av läkarna uppger att de skulle forska om de hade ”Bättre löneutveckling under tiden jag forskar”. Det är inte hållbart att bygga en viktig del av verksamheten på att akademiker forskar på sin fritid för en symbolisk ersättning. Lika lite kan vi år efter år räkna med att läkare forskar enbart av akademiskt intresse som den gamla tidens pionjärer. De är nämligen – precis som dinosaurierna – utdöda. Dagens läkare är dubbelarbetande familjeförsörjare med barn på dagis och tillräckligt stora lån på banken för att tvingas prioritera hårt mellan vad de engagerar sig i.   

Att en forskarkarriär är ett ekonomiskt riskprojekt visar även svaren på frågan ”Hur finansierar/finansierade du din forskning?”. Hela 29 procent angav ”Inte alls – jag forskar mestadels på min fritid eller jourkomp” och 44 procent angav ”Genom stipendier/bidrag”. Detta, i kombination med att många är i den åldern då man bildar familj, skapar dåliga incitament att välja en forskarkarriär.

Den viktigaste orsaken till avhopp är att ”Min sociala situation gjorde det omöjligt för mig att fortsätta forska” som hela 37 procent uppger. Det är därmed sannolikt att mer än en tredjedel av avhoppen från forskarutbildningen skulle kunna undvikas om det fanns bättre möjligheter att kombinera en forskarkarriär med ett normalt familjeliv.

När det gäller handledning under forskarutbildningen så är det en knapp fjärdedel, 24 procent, av läkarna, 17 procent av männen och 30 procent av kvinnorna, som har hoppat av på grund av dålig handledning. Dålig handledning är ett oerhört slöseri med både samhällets och individens resurser.

Forskningen uppfattas som ett riskprojekt, både ekonomiskt och socialt. För att det ska bli ett alternativ värt namnet måste villkoren anpassas så att forskning går att kombinera med både klinisk verksamhet och familjeliv. Forskningens framtid är oviss om inte löneutvecklingen för dem som väljer att forska förbättras. Vidare måste handledningen, i synnerhet för kvinnor, förbättras.

Heidi Stensmyren, Joel Hellstrand

Heidi Stensmyren
är ordförande i Sylf.
Joel Hellstrand
är utredningssekreterare i Sylf.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev