”Forskningen når inte ut i kommunernas praktiska verksamhet”

Coronapandemin har slagit hårt mot de äldre och sköraste som bor i vårdboende eller får hemvård, med stora utmaningar för såväl vårdtagare som anställda. Detta medför stora behov av förstärkning och nytänkande om kompetens, bemanning och organisation inom kommunal äldreomsorg. Det är inte enbart mot bakgrund av covid-19 som den kommunala hälso- och sjukvården måste stärkas. 

Omställningen av avancerad vård från sjukhus till hemvård samt införandet av nära vård kräver radikala förändringar.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering och genomförande av forskning samt samverka med universitet och högskolor. Likväl efterfrågar kommunerna inte högre akademisk utbildning och forskning prioriteras inte. Universiteten ser inte den kommunala sektorn som en aktiv part i forskning om äldreomsorg. 

De vidareutbildningar som erbjuds måste utgå från de specifika behov som personal, ledning och representanter för äldre och närstående identifierar. Exemplen på hållbart samarbete och verklig integrering är få.

Legitimerad personal är ryggraden när det gäller hälso- och sjukvårdsinsatserna och en förutsättning för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen. Förstärkt kompetens och beredskap krävs för att snabbare kunna identifiera hälsoproblem och arbeta förebyggande.

Därför uppmärksammar vi behoven av kompetensförstärkning inom den kommunala hälso- och sjukvården. Verksamheten bygger på legitimerad personal med akademisk utbildning – sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. 

Enligt Socialstyrelsens senaste rapport om vård och omsorg om äldre utgör dessa yrkesgrupper knappt 9 procent av personalen inom äldreomsorgen. Samtidigt axlar de ett stort ansvar för omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser till vårdtagare, och handledning av undersköterskor och vårdbiträden. 

Forskningen om åldrande och hälsa är väl etablerad men når inte ut i kommunernas praktiska verksamhet. Vid landets universitet och högskolor utbildas framtidens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Många går vidare till högre akademiska studier och forskningen är stark och växande. Detta skapar förutsättningar för specialisering på vetenskaplig grund och ökar förutsättningarna för att nya forskningsresultat snabbare omsätts i praktiken och kommer äldreomsorgen till del.

Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsframskrivningar förväntas gruppen över 80 år att öka allra mest fram till år 2035 och medföra stora utmaningar. Alla kommuner behöver tillgodose nya och växande behov hos den åldrande befolkningen och långsiktig kompetensförsörjning inom äldreomsorgen kommer att få stor betydelse. Likaså förmågan, modet och resurserna att förändra till gagn för alla involverade. 

Vi föreslår att:

1 Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.

2 Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.

3 Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård – på liknande sätt som gäller för regionsjukvården – skyndsamt utreds. 

Regeringens forskningsproposition betonar såväl behoven av forskning om äldre och åldrande som satsningar på lärande och kompetensutveckling i samverkan mellan universiteten och aktörer utanför akademin.

Helsingborgs stad, medicinska fakulteten och Campus Helsingborg vid Lunds universitet går gemensamt i bräschen med en långsiktig satsning för att stärka kompetensen hos den legitimerade personalen inom äldreomsorgen.

Med draghjälp av ett miljonanslag från Forte samarbetar forskare, personal och ledning för vård- och omsorgsförvaltningen och engagerar representanter för äldre medborgare och andra intressenter som experter. Utbildning, forskning och praktik integreras så att ny kunskap utvecklas, anpassas och används. 

Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet. 

Susanne Iwarsson, professor, institutionen för hälsovetenskaper och Centre for Ageing and Supportive Environments, Case, Lunds universitet

Annika Andersson, omsorgsdirektör, vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad

Kristina Åkesson, professor, dekanus för medicinska fakulteten, Lunds universitet

Charlotta Johnsson, professor, rektor för Campus Helsingborg, Lunds universitet